Favorit i repris, valvaka och TV-tips!

Jag har varit konstant upptagen sedan jag började läsa envariabelanalys vid 4 månaders ålder...

Jag har haft lite fullt upp med undervisningen och framförallt pendlingen har gjort att jag fått jobba en del på kvällar och helger, så den genusartikel jag hade tänkt skriva lagom till efter valet har inte blivit av ännu – jag tänkte nämligen sammanfatta och uppmärksamma prop 2005/06:155 om hur de jämställdhetspolitiska målen av idag, som klubbades igenom våren 2006 lagom innan valet, egentligen ser ut i detalj – som att hushållsarbetet skall delas lika mellan kvinna och man (man glömmer dock att nämna hur hushållsarbetet ska fördelas i samkönade relationer. Behöver genusexperterna gå en fördjupningskurs?) och hoppas att något parti kanske föreslår en återgång (för det är just en återgång det handlar om!) till det övergripande jämställdhetspolitiska mål som gällde före mars 2006: kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Men jag tar detta i nästa inlägg. Om inget riksdagsparti tar till sig detta kommer jag att sätta frågan på dagordningen när jag tar mitt kommande ärkereaktionära parti till Riksdagen 2014 :-).

Den som vill förstå samhället måste läsa matematik!

Dessutom har det ju varit val och det kan man ju inte missa och när Metro Riks skriver artiklar som i fredags (”En mandatfördelning som bara matematiker förstår”) så var jag ju även tvungen att sätta mig in i detta – här lästips till den intresserade, skrivet av den matematikprofessor på KTH som figurerat en del i Aktuellt i veckan: Valmatematik. För den som inte orkar finns istället här en kort artikel i DN där man utöver Linusson också intervjuat Jesper Carlström som var doktorand vid SU samtidigt som jag – roligt med kollegor i tidningar och på TV :-).  Själv gjorde jag TV-debut 2003 i Vetenskapens Värld i en dokumentär om Archimedes och sedan deltog jag i två UR-program om matematik (i serien ”Jorden är platt”), men dessvärre är de inte tillgängliga på nätet… Men när Big Brother ringde matematiska institutionen vid SU för några år sedan och undrade om vi kunde skicka någon att föreläsa för Big Brother-deltagarna eftersom de skulle ha en tävling där det gällde att hålla sig vaken så länge som möjligt, då tyckte vi att där går gränsen. Inte somnar man av en matteföreläsning! Dessutom vet vi alla numera att det kan vara nästintill olagligt att inte vara uppmärksam vid en föreläsning!!!

För att komma till saken – jag har inte tid att blogga så mycket just nu så därför tänkte jag lägga upp några videos. För det första: ingen missade väl valvakan på Sveavägen 68? Går ej att bädda in men kan ses via följande länk:

HITLER PARODI: VALVAKA SVEAVÄGEN 68!!!

Tur att Sahlin inte blev statsminister för ni minns väl min formel som jag skrev ner för ett och ett halvt år sedan, mitt anspråkslösa förslag på TOE (Theory of Everything) eller GUT (Grand Unified Theory) – hela fysikens slutmål:

Där F(t) betecknar förfallet som funktion av tiden, och vad allt annat betyder i denna formel kan ni läsa om i det relaterade inlägget En vetenskaplig ansats till förståelse. En av mina favoritvideos, som jag tänkte lägga upp idag, är The Paradox of Choice av Barry Schwartz:

Häromdagen såg jag förresten ett intressant program på Kunskapskanalen: ”Välkommen till nanovärlden” och jag ser att det går igen imorgon måndag kl 23.00. Rekommenderas! Jag ser på Kunskapskanalens TV-tablå att programmet  ”CIA:s hemliga experiment” visas ikväll klockan 22.00 (”Under många år efter andra världskriget hände flera märkliga saker med forskare kopplade till CIA. Denna dokumentär försöker undersöka vilka agendor och aktiviteter CIA ägnade sig åt under det kalla kriget”) vilket jag också kan rekommendera då jag såg det för några månader sedan, men man sover inte gott efteråt… Därför måste ni avsluta kvällen med denna underbara Mandelbrot set video (handlar om hur man får fram mängden):

Rothsteins genusbrev är en klassiker!

Slutligen, för att sova ännu bättre (eller kanske inte…?) måste ni läsa ROTHSTEINS GENUSBREV – en klassiker! Detta utspelade sig för två år sedan. Rothstein (professor i statsvetenskap) fick följande brev (min fetstil): ”Forskningsrådet för arbetsliv och social-vetenskap (FAS) har i regleringsbrevet för budgetåret 2008 fått i uppdrag att bl.a.redovisa köns- och åldersfördelning för medarbetare inom pågående forskningsprojekt och program… Då du har beviljats ett projektbidrag eller programstöd av FAS och då bidrag till detta utbetalas under 2008, är vi angelägna om att du besvarar den enkät som nu finns i eKlara…. Med vänliga hälsningar Erland Hjelmquist Huvudsekreterare.”

Varpå Rothstein svarade (13 oktober 2008): ”Jag skulle gärna tillmötesgå er begäran nedan, dvs svara på hur många män och kvinnor som arbetar i mitt av FAS finansierade projekt. Problemet är att det faktiskt vetenskapligt inte längre låter sig göras. Enligt Vetenskapsrådets egen skriftserie och även enligt Nationella sekretariatet för genusforskning är nämligen numera kön och personers könstillhörighet att se som sociala konstruktioner. Enligt de nyare rönen inom genusforskningen som finansierats av VR och jag antar FAS (den sk. queer-teorin) är det nu inte längre förenligt med god vetenskap att bara prata om två könsidentiter utan socialkonstruktivistiskt måste vi ge utrymme både för många fler (Judith Butler lär vara uppe i åtta) samt också ge utrymme för att en och samma individ kan ändra sitt genus/kön då och då. Som det står på Genussekretariatets hemsida: ”Det är i praktiken omöjligt att dra en skarp gräns mellan det kroppsligt givna och det kulturellt skapade”.

Vidare anför man att kön formas ”inom ramen för kulturella och sociala maktordningar och skiljer sig från en tid och plats till en annan”. Den biologistiska kroppsräkning som ni vill att jag skall utföra är således vad jag kan se numera ett vetenskapligt sett passerat stadium. Mina medarbetare kan som framgår ovan ha en könstillhörighet/genus på morgonen, en annan till lunch och en tredje till kvällen och hur skall jag kunna hålla reda på detta? Med förlov sagt har jag en del annat att syssla med. Jag kan dessutom inte tro att ni vill att jag skall vidta okulära besiktningar av deras fysionomi, är detta kravet ber jag vänligt men bestämt att få avstå.

Ålder - en social konstruktion?

Jag har dessutom numera (född 1954) kommit att anamma samma teori vad gäller ålder och kan därför inte heller svara på frågan om mina medarbetares ålder. Logiskt sett, om nu kön kan vara en social konstruktion måste väl också ålder vara det. Den positivistiska mätfetischism vad gäller tid, dvs bruket att exakt försöka räkna och jämföra tidsenheter som vore de något absolut, måste följande Foucault ses som ett utslag av ren och skär maktutövning och sådan har jag ingen anledning att medverka i. Sammantaget kan jag inte ta på mitt vetenskapliga ansvar att besvara enkäten nedan – ett sådant pre-vetenskapligt förhållningssätt till begreppen ”kön” och ”ålder” som FAS nu ägnar sig åt är dessvärre ett sedan länge passerat stadium inom forskningen.

Vänliga hälsningar Bo Rothstein ” Ha ha  – klockrent! 🙂 Genusgalenskapen tar aldrig slut. Jag återkommer med en seriös jämställdhetsartikel snart, gällande prop 2005/06:155!

En röst på de rödgröna…

…är en röst på fortsatt genusvälde – glöm inte det:

På tal om politik så stötte jag igår av en slump på Camilla Lindberg (som jag inte sett sedan paneldebatten i Riksdagen i mars) – där stod hon och valtalade mitt framför Ångströmlaboratoriet där matematiska institutionen ligger! Då informerade hon mig om att hon i dagarna utnämnt mig till jämställdhetsminister på sin blogg: ”I den bästa av världar” Jag tackar för förtroendet Camilla! 🙂 Och du kommer att bli en utmärkt skolminister! Camilla är en person som stått rakryggad i en galen värld, både vad gäller det genusindustriella komplexet och FRA-lagen. Vad skulle tex hända om genusvetarna fick tillgång till allt avlyssnat material från FRA (en plats som min handledare vid SU för övrigt kallade för ”institutionens soptipp”)? Då får vi ett scenario som det i videon ovan. Avstannad evolution och annat.

Och evolution är förresten vad nästa nummer av Axess ska handla om, så jag skrev en krönika i helgen om det. Men det senaste numret av Axess Magasin kom i förra veckan (notera att det är en bild på mig nere till höger,  det är tre tjejer och ingen bild på någon man, dvs könsfödelning 100/0 tillförmån för kvinnor –  vad genusmedvetet! :-)),  och jag kan bla rekommendera Johan Lundbergs ledare ”En vanlig dag i okunskaps-skolan” där vi kan läsa om en professor i pedagogik vid Örebro universitet, Sangeeta Bagga-Gupta – en av alla dessa smarta nytänkande pedagogikprofessorer – vad hon har för syn på läsning och skrivning kan ni läsa om i andra halvan av detta inlägg efter avsnittet om att Sahlin rekommenderar svenska män att föda barn för jämställdhetens skull! Jag kan också rekommendera min egen krönika på sidan 56, men den finns inte på nätet så ni får köpa ett nummer av tidningen (finns i välsorterade Pressbyråer mm) men jag beklagar bland annat att Björklund fokuserade sitt skolpolitiska utspel på burkafrågan (som rör en handfull personer) istället för de sju DEJA-rapporter som producerats under ett år, varav jag bloggat om några, och som rör alla elever och lärare i svensk skola. Jag ställer i mitt stilla sinne frågan om politikerna själva läst rapporterna de beställt? För det har jag.

I SOU 2009:64 (”Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?”) får vi tex veta (sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan”) att  ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism. Den risk som det kan innebära för pojkar att framstå som omanliga gör att de undviker beteenden som kan uppfattas vara feminina. Dit hör att vara duktig i skolan… I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan.”

Och i den senaste DEJA-rapporten SOU 2010:53 kan vi tex läsa ”Traditionella föreställningar om manlighet hindrar många pojkar från att lyckas i skolan… I rapporten diskuteras hur fenomenet att pojkar som grupp tenderar att prestera sämre i skolan ska förstås, och vad man kan göra åt saken. Ytterst beror problemen med pojkars och unga mäns lägre deltagande och sämre resultat i utbildning samt även vissa beteendeproblem i skolan på traditionella föreställningar om manlighet.”

Tanja håller låda i riksdagen

Den sista DEJA-rapporten kommer om några veckor (30 november) och där ska man presentera sitt ”åtgärdspaket” vilket innebär att svensk skola kommer att översvämmas av ”genuspiloter”, ”genuscoacher” (vad gör en sådan?), ”jämställdhetsambassadörer”, och ”kritiska maskulinitetsforskare” istället för alla de lektorer som Björklund utlovat! Betydligt viktigare än burkafrågor. Men min misstanke är att politikerna själva inte hunnit läsa genusrapporterna så jag får väl sätta mig som konsult i regeringen efter valet då – någon måste lyfta fram allt vansinne! Ordförande i DEJA är för övrigt Anna Ekström, som utöver ordförande i SACO råkar vara (regeringsutsedd) vice ordförande i Uppsala Universitets styrelse. I paneldebatten i Riksdagen citerade jag bland mycket annat de delar ur SOU 2009:64 som jag nämnt ovan och Ekström uppgav då att hon ”står för vartenda ord i rapporten”. Det gäller att sätta rätt personer på rätt poster om man vill att utvecklingen ska gå framåt i vansinnets tecken. Men, för att använda en numera avliden feministisk kulturantropologs egna ord (Margaret Mead): ”Betvivla aldrig att en eftertänksam grupp ansvarstagande medborgare kan förändra världen. Tvärtom, det är det enda som har hänt”.

En yta med genus 3

Hur kan man förresten i jämställdhetens namn använda sig av förkortningen DEJA, som ju är benämning på en kvinnlig träl under yngre järnåldern. Men genusvetarna drar sig inte för att stjäla och omdefiniera begrepp. Från matematiken har de stulit ord som genus, integration och mångfald, för att nämna några. Nu hinner jag ju knappt blogga om det nya numret av Genusperspektiv som jag hade tänkt, men det får bli nästa gång. GP ges ut av Nationella Sekretariatet för genusforskning vars regeringsuppdrag återfinnes i Svensk Författningssamling SFS 1997:61 och där vi får veta att ”Sekretariatet skall med ett rikstäckande perspektiv, främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning, analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden, och arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse.” för den som missat att detta klubbades igenom 1997. En liten sammanställning och länksamnling med inlägg av hur det gått återfinnes i detta inlägg.

Alltför länge har män definierat vad som är kvalitet inom medicinsk forskning

Men en sak hinner jag ta upp redan nu från det senaste numret av GP. På sidan 5 (svarar mot 3 i pdf:en) kan vi i artikeln ”Ojämställd medicinforskning ger Vetenskapsrådet huvudbry” under rubriken ”Anslag till bästa forskningen” läsa att ”Ulfendahl [ämnesrådets huvudsekreterare] understryker att det är den bästa forskningen som ska få anslag. Att prioritera en 50-50-fördelning framför den högsta vetenskapliga kvaliteten skulle slå tillbaka mot hela forskarsamhället, säger han. Samtidigt är han öppen för att definitionen av vad som är kvalitet inom medicinsk forskning kan behöva omprövas. – Det är möjligt att vår nuvarande definition har varit mansdominerad och att vi på grund av det har missgynnat kvinnliga sökande. Det är nästa sten att vända på.” Alltså återigen, vad som är god vetenskaplig kvalitet har fastställts av Patriarkatet, och inte bara det – kvinnor har i egenskap av sitt kön tydligen en annan syn på vad som är god vetenskaplig kvalitet. Vem är det som har fördomar kopplade till kön? Det värsta jag stött på hittills i detta avseende är som bekant synen på fysikämnet och dess läromedel av nuvarande rektorn för Södertörns högskola, som är  professor i pedagogik. Enligt henne präglas fysikämnet av ”den manliga rationaliteten” vilket ger en skev bild av verkligheten och om den av Skolverket beställda rapporten ”Genus och text” kan vi läsa följande (Newsmill):

”Von Wrights rapport ”Genus och text” från 1998 (tillgänglig på Skolverkets webbsidor) behandlar den angelägna frågan om varför flickor är så starkt underrepresenterade i fysikstudier. Hon studerar några läroböcker i fysik för gymnasiet och kommer fram till att problemet till stor del ligger i själva fysikämnets karaktär. Flera av böckerna strävar nämligen efter att slå fast vad som är sant och vad som inte är det. De förmedlar budskapet att ”fysik handlar om det objektiva, det som höjer sig bortom känsla och mänskligt liv”. Detta menar von Wright strider mot kraven på en jämställd text: ”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenligt med skolans jämställdhetssträvanden.” Hon rekommenderar därför förändringar av läroplanen: ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.”

Mer om detta i dessa inlägg: Genusväldet intar Södertörns högskola, von Wright och tekoppen .

Mer i det tvärvetenskapliga området genus-fysik: Genusaspekter på slutförvaringen av använt kärnbränsle, Ingen panik i genusfrågan (uppföljning).

Genustrumpeten är i tryggt förvar hos mig!

En professor på institutionen undrade i veckan var jag hade Genustrumpeten och om jag kunde ta den till institutionen, men den hänger ju på min vägg hemma och jag tänkte att jag skulle skänka den till Naturhistoriska Riksmuseet längre fram. Men jag ska se till att införskaffa en kopia nästa gång jag passerar BR Leksaker och sedan glasa in kopian på institutionen :-). Ledsen att jag inte hunnit läsa några nya utredningar att blogga om men det kommer. Särskilt intressant ska det bli att läsa om det åtgärdspaket som DEJA kommer att presentera i november – det ska synas i sömmarna, var så säkra! Glöm inte följa Matte Matik, Genusnytt, Pelle Billing, Aktivarum, Axessbloggen m fl!

Annat lästips: Folkhemmet har flyttat hem till mor (SVD).

Nytt genusprojekt: ”Jag kan inte tänka abstrakt!”

Om jag är lite borta från bloggen beror det på att jag föreläser eller planerar inför framtiden 🙂

Ibland får jag mail från mediefolk och proffstyckare som undrar om jag inte ska dra igång något snart så att de får något roligt att skriva om och tycka till om, och givetvis ska jag dra igång något, vi har ju inget val med tanke på allt vansinne, eller förvisso har vi det, om drygt två veckor närmare bestämt, men jag tänkte vänta tills efter det eftersom jag såg i stjärnorna med mitt teleskop (jag kan förresten se Jupiters fyra galileiska månar med mitt teleskop och en av månarna ser helt beboelig ut så jag har funnit den perfekta tillflyktsorten ifall allt går åt h-ete på Jorden) att det är bättre att inleda ett organisationsbygge efter valet eftersom alla journalister då kommer att vara upptagna med det hönshus som kommer att råda i Riksdagen pga SD och under tiden kan jag jobba ostört med en liten förening eller kanske ett parti där genusfrågan är central. Jag tänkte att partiet kunde heta Folk mot hetsgrupp, där hetsgruppen utgörs av det imperialistiska genustalibanväldet som är kulmen på den fördumningsindustri som lett till att medelsvensson i det här landet inte längre kan beräkna kapacitansen hos en cylinderkondensator, alltså förmågan att lagra elektrisk laddning hos en komponent med två koaxialt placerade cylindrar med längd L, inner-och ytterradier a och b, med ett dielektrikum med permittivitet mellan cylindrarna, alltså . För 30 år sedan kunde var man inte bara beräkna detta värde utan också bygga en dylik kondensator.

Givetvis kan flera av mina kommentatorer, som Matte Matik, Dr Jonsson och Lennart W detta, liksom mina 150 civilingenjörsstudenter (hej på er och glöm inte att träna på vektorprojektion och se exempel 5 på sidan 575 i Calculus, 7:e upplagan, och roa er sedan med att lösa några av uppgifterna inför lektion 1 på sidan två här innan ni försöker lägga in en fyrdimensionell yta i ett femdimensionellt ON-system som ni byggt av spaghetti från studentkorridorens kök. Vad händer förresten med koordinataxlarna om ni kokar spaghettin och hur påverkar detta ytans ekvation? Kan man koka ett femdimensionellt system i en kastrull som ligger i det vanliga rummet eller hur tänkte ni lösa det? Extrauppgift för den som redan löst övriga uppgifter. Jag ska själv titta närmare på denna uppgift under kvällen. Kanske nudlar är att föredra, de är ju ihopkrullade liksom de 8 extra dimensionerna i strängteorin? Ni kan föreställa er en extra ihopkrullad dimension genom att tänka er att en lina på andra sidan campus ser ut att vara endimensionell från föreläsningssalen medan den ju uppenbarligen blir tvådimensionell när ni kommer närmare genom att skolka från föreläsningen och gå fram till linan som naturligtvis har en yta och därmed inte ser så endimensionell ut längre på nära håll som ni trodde. På samma sätt är det med nudlarna – det är bara att koka dem så att de sväller upp så träder alla elva dimensioner fram och allt blir klart som korvspad. Formlerna för de kvadratiska ytorna i kapitel 10.5 ska ni förresten kunna som ett rinnande vatten).

Plattkondensatorn med ett lagrat genusperspektiv som ska urladdas på Patriarkatet

För att återgå till kondensatorn: till och med genusvetarna håller på att konstruera en genuskondensator, som är en sorts plattkondensator där permittiviteten för materialet (i form av genusavhandlingar avlagda mellan 2005 och 2009) mellan plattorna är oändligt för att öka kapacitansen. Denna kondensator ska sedan kortslutas och urladdas på Patriarkatet. Se bild till vänster. Det är också hög tid att urladda det kollektiva folkvett som vi alla lagrat i över ett decennium med genusförtryck nu och rikta det mot alla genusinfiltrerade myndigheter. Detta ska vi enligt mina beräkningar påbörja ganska snart och sedan slutföra under valrörelsen 2014 då vi kommer omstrukturera hela det politiska landskapet för all framtid. Vi är så många nu att Genusväldet lever på lånad tid, och denna lånade tid kan förkortas på flera olika sätt som jag inte ska gå in på nu, men det är alltså inte någon lånad tid av Heisenberg eftersom Genusväldet ju inte uppstod ur ingenting utan snarare genom ett intensivt lobbyarbete under lång lång tid, och så lång tid tillåter inte Heisenbergs osäkerhetsrelation att man lånar med tanke på all den energi som lagts ner på uppbyggandet av genuscertifierade strukturer, och detta beror som ni alla vet på värdet på Plancks konstant. Men det finns alltså andra sätt, som att strypa tillflödet av pengar och så vidare.

Professor i genus, gas och sociala relationer?

På tal om pengar och fysik så beslutade Vetenskapsrådet i höstas att under 2010 bevilja 693.453 kronor för projektet ”Jag kan inte tänka abstrakt!”:Genusperspektiv på hur F-5 lärare konstruerar identiteter som lärare av naturvetenskap i spänningen mellan det ”kvinnliga” lärarskapet och den ”manliga” fysiken.  Den som beviljats projektmedel är samma person som 2009 disputerade med avhandlingen ”Doing Physics – Doing Gender”: Avhandlingen utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv… ”Min forskning visar hur både genus, ålder och klass blir viktiga i studenternas identitetsskapande och därmed för deras lärande av fysik”. Är det detta politikerna menar med att ”satsa på skolan”? I dagens Sverige kan man som bekanta vara professor i ämnet genus, människa och maskin (vid avdelningen för Genus och Innovation (!) vid Luleå tekniska universitet) och vi kommer att få se ett växande antal professurer i stil med professor i genus och mätteknik, professor i genus och hållfasthetslära (håller genusargumenten?), professor i genus och värmeledning, professor i genus, identitet och kvantmekanisk tunnling, professor i genus, gas och sociala relationer, professor i könsuttryck, genuttryck och masspsykos, professor i genus, vansinne och celldöd, professor i genus och svarta hål, professor i genus och halvledare med inriktning på maskulinitetskonstruktion hos kiselatomer och slutligen givetvis professor i genus och genus.

För att återgå till VR-projektet ”Jag kan inte tänka abstrakt!”

Beskrivning:

Fysik: en identitetsskapande process och mer än ämneskunskap. Är atommodellen förenlig med elevernas syn på sig själva och med vilka de vill vara?

”Jag kan inte tänka abstrakt!” Detta är ett av många tydliga avståndstaganden från fysikämnet jag mött i min undervisning av lärarstudenter inriktade mot grundskolans tidigare år. Min erfarenhet från undervisning av lärarstudenter i fysik är att många av dem tydligt distanserar sig från fysikämnet och dessutom upplever det som svårt och irrelevant för sitt framtida yrkesutövande. Forskning har visat att lärare i grundskolans tidigare år känner sig osäkra på att undervisa i naturvetenskap, till följd av bristande kunskaper i ämnet. Men lärande av ett ämne handlar om mer än om den rena ämneskunskapen inhämtas eller inte, det handlar om att på olika sätt förhålla sig till en ämneskultur och skapa en egen identitet som är förenlig med ämnets normer och förväntningar. Ett sådant synsätt på lärande som ett identitetsskapande menar jag att kan ge nya och viktiga insikter i hur lärarstudenter hanterar både sitt eget och sina framtida elevers lärande av naturvetenskap. Ser de naturvetenskapen, dess kunskapssyn och världsbild som något som är förenligt med vilka de ser sig själva som och vilka de vill vara? Detta projekt utforskar hur lärarstudenter, inriktade på grundskolans tidigare år, skapar sig identiteter som lärare av naturvetenskap. I synnerhet fokuseras på mötet mellan de två starkt könskodade verksamheterna ”fysik” och ”lärare för yngre barn”. I projektet undersöks hur lärarstudenterna ser på de naturvetenskapliga ämnena och vilket deltagande i naturvetenskap de ser som möjligt för sig själva och för sina framtida elever. Till exempel, hur de hanterar att vara auktoriteter på naturvetenskap i klassrummet, samtidigt som de själva är marginaliserade deltagare i naturvetenskapen som helhet.

Fysikundervisning i Sverige: en identitetsskapande process där man "gör genus"

Vilka faktiska klassrumskonsekvenser får deras syn på naturvetenskap och på genus? Jag menar vidare att kunskap om hur dessa lärare, från sin marginaliserade position, på olika sätt förstår, deltar i och gör motstånd mot naturvetenskap kan ge viktiga insikter i naturvetenskapernas ämneskulturer. Teoretiskt tar projektet sin utgångspunkt i en förståelse av lärande som ett identitetsskapande och en förståelse av genus som något som görs, i förhållande till de ramar som sätts av bland annat kropp och samhälle. Detta dubbla teoretiska angreppssätt tillåter mig att analysera hur görande av genus, naturvetenskap och undervisning av yngre barn på olika sätt kopplas samman i lärarstudenternas förhandlingar av vad det innebär att undervisa i naturvetenskap. I analysen fokuseras vidare frågeställningar kring makt, auktoritet och status. Datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och klassrumsobservationer, där jag observerar lärarstudenterna i undervisningsaktiviteter associerade med både fysik, kemi och biologi. Detta är särskilt betydelsefullt då tidigare forskning om naturvetenskapligt lärande i grundskolan ofta behandlat naturvetenskapen som en enhet. Vid klassrumsobservationerna kommer jag att föra fältanteckningar (och spela in mindre sekvenser) och dessa kommer sedan att ligga till grund för mer detaljerade intervjuer där jag låter lärarna reflektera kring specifika klassrumssituationer.

Hur kan man producera så mycket nonsens och sedan få 700.000 kronor?

Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande, samt av hur lärare för yngre barn förhåller sig till naturvetenskap. Båda dessa komponenter är viktiga för en naturvetenskaplig utbildning för blivande lärare som utvecklar inte bara deras kunskap i ämnet, utan också om ämnet. Det senare är i synnerhet viktigt för deras möjligheter att kritiskt kunna analysera naturvetenskapen och den egna positionen i relation till naturvetenskapen. Detta är kopplat till läroplanens mål beträffande kunskapens användning, men också till att ge lärarstudenterna ökade möjligheter att analysera sitt eget och sina elevers deltagande i, och kanske även motstånd mot, naturvetenskap. I förlängningen kan en fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande vidare bidra till att utveckla en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning, för lärarstudenter likväl som för skolelever. Projektet ger även teoretiska och empiriska bidrag till forskningsfältet kritiska studier av naturvetenskap, lärande och genus.”

Vad intressant – jag ska också söka VR-pengar till genusintegration!

Sökt belopp: 16 miljoner, men helst hela statskassan

Tidsåtgång: 1 år

Metod: genusintervju av kurslitteratur i matamatik.

Ämne: genus och identitetsskapande  processer i flerdimensionell analys

Titel: ”Jag kan inte tänka konkret – om genus- och lärandeprocesser i det n-dimensionella rummet”

Nytt forskningsprojekt på gång!

Tidigare forskning inom det tvärvetenskapliga området genusvetenskap, astrologi och matematiska modeller har visat att studenter som går på det kombinerade matematik-genusprogrammet är förvirrade avseende tillämpningen av vektorer som fallossymboler i det n-dimensionella rummet kopplat till den kritiska maskulinitetsforskningen. Många känner sig alienerade i rummet, tiden och den könade kroppen i dimensioner utöver de tre rumsliga och vet inte hur de ska konkretisera genuskunskapen med matematiska metoder. I sitt försök till upprätthållande av en hegemonisk maskulinitet i klassrummet och i förlängningen i världen och hela Universum, har studenter med manligt genus dessutom kommit att anamma en annan metod för beräkning av vektorprodukten än de med kvinnligt genus och då har vi ännu inte lämnat den vanliga tredimensionella världen. Vissa studenter missar helt genusperspektivet i uträkningen och lärarna saknar ofta den genuskompetens som behövs för att tillgodose behovet som finns och därmed garantera en demokratisk utveckling i studentens lärandeprocess i enlighet med kursplanen och Sveriges grundlag.

Ingen har analyserat vektorprodukten ur ett genusperspektiv!

Kunskap om hur forskare och universitetslärare i matematik, från sin marginaliserade position, på olika sätt förstår, deltar i och gör motstånd mot matematiken och dess genuskärna kan ge viktiga insikter på vägen mot raserandet av en hierarkisk kunskapsstruktur inom akademin där professorn sitter i toppen och anser sig kunna mer än en nybörjarstudent, detta då den ”manliga rationaliteten” i sekler präglat och förstelnat tänkandet och reducerat rummet till ett stelt och opersonligt koordinatsystem. Men maktstrukturer kan plattas till precis som man kan projicera ner alla vektorer som sticker ut i högre dimensioner ner på ett plan. Denna analogi är viktig för att bli genus-matematiker eller genuskonsult i matematikämnet. Ramarna för verksamheten i föreläsningssalen sätts av samhället, den könade kroppen och kurslitteraturens ensidiga fokus på uträkningar i konkreta situationer som inte relaterar till varje students unika vardagserfarenhet av högre dimensioner. Föreläsaren tenderar att fokusera på definitioner och teorem medan gränsområdet matematik-genus är så oändligt mycket rikare och man glömmer ofta att tillföra de osynliga dimensioner som behövs för att utvecklas som fullvärdig människa. Det är viktigt att undersöka vilka manlighetspositioner som skapas, normaliseras och förkroppsligas i dessa skilda vektorrum utan att för den skull göra avkall på planeternas positioner. I sitt skapande av en oändlig identitetsmatris ser vi olika könskodade varianter som tyder på att lärandeprocessen tar sin utgångspunkt i läroboken istället för planeternas omloppsbanor eller i genusteorin vilket måste betecknas som en högst oroande tendens eftersom inneboende mönster och strukturer är laddade med föreställningar om kvinnligt och manligt vilket präglar kunskapsprocessen från vaggan till graven, trots att det råder ett kontinuum av gränsöverskridande identiteter som kan illustreras med en utvidgning i flera dimensioner av Butlers heterosexuella matris (se första stycket här). Butlers heterosexuella matris problematiseras inte ens i kurslitteraturen och inte heller den inverkan vektorn som en förtäckt fallossymbol har på studenter med icke-manligt genus, eller hur vektorprodukt, skalärprodukt och andra produkter av sekler av manligt förtryck förvränger studenternas verklighetsuppfattning. Detta projekt kan ses som ett första steg på den trappfunktion som på sikt ska revolutionera hela utbildningsväsendet i enlighet med den senaste genusforskningen.

Ska jag skicka till VR? Det var ju ett tag sedan jag skickade in min senaste ansökan! 🙂 PS! Missa inte nya videos jag lagt ut på bloggen! Och glöm inte följa Genusnytt för dagliga uppdateringar i genusvansinne samt de andra bloggarna på min bloggrulle!

Relaterat (genus coh fysik): Genusväldet intar Södertörns högskola, Von wright och tekoppen, Filosofiska rummet imorgon söndag kl 17, Grattis skattebetalare (VR-projekt i genus och lärande), Genusaspekter på slutförvaring av använt kärnbränsle, Ingen panik i genusfrågan (ang kärnbränslet).

Lästips: Lämna besked om tvångskvoteringen, Sahlin, Amatörens bästa tid är nu, Båda blocken måste ge besked om vilken forskningspolitik Sverige ska driva.