Slöseri, dubbla måttstockar och finansiell kollaps – tre filmer att se!

FreedomFest-föredrag i lördags

Först två kommentarer angående mitt föregående inlägg eller snarare – två kommentarer till kommentar om en kommentar: HÄR 1 och HÄR 2  är vad jag har att säga – behöver jag påpeka att det rör SD? Nä, tänkte väl det. 😉 För att samman-fatta: ju mer de andra partierna och politikerna hycklar desto mer kommer jag givetvis att uppskatta de partier och politiker som inte gör det. Jag vill sända ut en signal – och den lyder: vi är inte dumma i huvudet. Ni kan inte sitta och tro att ni kan föra oss bakom ljuset och dekonstruera det samhälle som det tagit decennier att bygga upp (utbildningsväsende, forskning, vård, välfärd, nationell suveränitet utan EU-byråkraters förtryck) utan att vi kommer att notera detta och uppmärksamma det. Därmed kan det hända att de politiker som också uppmärksammar detta kan komma att lyftas fram – så enkelt är det. Nu till saken, det blir ett kort inlägg. Innan föredragen från helgens FreedomFest dyker upp så vill jag passa på att tipsa om tre mycket sevärda filmer. Varje film är ca en timme – så det blir tre timmars filmtittande för er då (fyra om ni även ska se Uppdrag Granskning ikväll – Josefsson är ju i farten och ska granska den svenska medierapporteringen kring integrations- och flyktingpolitiken, hör inslag med lite bråk i P1 Studio ett från igår). Men tre timmar är vad det ju brukar ta att ta sig igenom ett av mina blogginlägg så det blir alltså precis som vanligt för er. 🙂

1. Den första filmen är Slöseriombudsmannens (Martin Borgs) film 1200 miljarder om vart våra skattepengar tar vägen, han höll också föredrag på Freedom och den här filmen var ny för mig. Humor i allvaret – väldigt underhållande. Måste ses.

2. Den andra filmen heter A conversation about race och handlar om alla de motsägelser som förekommer i den offentliga debatten. I synnerhet den andra halvtimmen måste ses – där allt blottas tydligt.  I USA är det tydligen ”race” som är det tydligaste exemplet på det här med dubbla måttstockar medan det i Sverige är genusfrågan. Måste ses.

3. Den sista filmen var en som jag såg på Kunskapskanalen i förrgår. Den heter Världen: kapitalismens återvändsgränd. Varför den heter så vet jag inte, då den inte handlar om kapitalismen i mina ögon utan om det finansiella systemet. Om ett ponzibedrägeri. Läs gärna mitt relaterade blogginlägg Systemfel som hotar världen och om den inte är tillgänglig längre så se skärmdumparna i inlägget och så passar jag på att lyfta fram Klaus Bernpaintners reaktion på denna film på mises.se här – alltså på filmen i inlägget Systemfel, inte filmen nedan, men jag antar att kommentaren iofs kommer vara densamma 🙂 och min kommentar till kommentaren är att den är klockren som vanligt på ett sätt, men i exempelvis USA är det inte staten som äger Centralbanken, utan den är privatägd om jag uppfattat saken rätt, men jag kan ändå inte låta bli att citera Klaus avslutning på sin artikel – bara för att det är så radikalt. Personligen vill jag inte avskaffa staten, utan helst ta över den, vilket jag också kommer att göra i sinom tid, som ni ju alla vet *storhetsvansinne* ;-). Citat från Klaus Mises-artikel:

”Det allvarligaste problemet med filmen är att den inte tydligt pekar ut själva roten till allt detta onda och lägger fram den uppenbara lösningen. Som våra läsare här vet finns det ju en enda bakomliggande källa till alla samhällets synliga problem: Självaste våldsmonopolet STATEN. Den äger centralbankerna; enbart tack vare den kan banksystemet suga ur samhället; den driver alla krigen och mördar oskyldiga barn; den förstör möjligheterna till riktig utbildning; den tillåter miljöförstörelse; den krossar familjer, samhällen, värderingar, kulturer; den suger rikedom ur samhället, sprutar in sitt gift och lämnar fattigdom och död i sina spår.

Statens existens är ”Systemfelet som hotar världen”. Ska man rädda världen hjälper det inte att ansa lite grenar; den enda lösningen är att hugga rakt mot roten och avskaffa staten, slå den i spillror och begrava bitarna. Detta glömde filmen upplysa tittaren om.”

Personligen har jag en lite mer nyanserad bild – det är skillnad på vad staten är just nu och vad den bör vara. Nu lägger jag upp filmerna. Den sista om det finansiella systemet går inte att bädda in utan det är en skärmdump längst ner som ni inte kan klicka på, utan det är länken UNDER skärmdumpen som kommer att leda er till filmen. Denna sista film är nog viktigast att se av alla tre.

SE DEN SISTA FILMEN GENOM ATT KLICKA PÅ DENNA LÄNK