Lösningen på skolproblemen?

Skolverket anser att lärarkåren måste genusutbildas

Skolverket anser att lärarkåren måste genusutbildas - det är svensk skolas största utmaning inför framtiden

I Rapport 10 den januari tar man upp DEJA:s slutrapport SOU 2010:99 (den som vi väntat på i över ett år nu, med ”lämpliga åtgärder” baserat på genusanalysen av svensk skola) och vi kan höra undervisningsrådet på Skolverket, Ann Frisell Ellburg, kommentera pojkars högre genomsnittsbetyg i ämnet Idrott och hälsa (min 8.10-): ”Den här studien liksom tidigare studier visar att det är väldigt stark betoning på fysisk aktivitet och då bollsportsaktivitet och det gynnar framför allt bollsportsaktiva pojkar, och det är ju då, det ger ju inte alla elever samma förutsättningar.” Reportern kommenterar: ”Och det här får konsekvenser för elevernas betyg, deras kunskaper i ämnet blir sämre [??] och de når inte heller skolans mål för idrott och hälsa. Förklaringen till varför det blivit så här ligger i lärarnas kompetens, det menar skolverket.” Men huvudproblemet är att pojkar presterar sämre i de andra ämnena, eftersom de odlar en ”antipluggkultur” – dock väljer man i reportaget att bara ta upp det ämne där förhållandet är det motsatta. Undervisningsrådet på Skolverket fortsätter: ”Lärarna har en okunskap kring tex bedömningsbiten och även att man är okunnig, eller att man skulle behöva utveckla snarare en genusmedvetenhet, dvs hur man bemöter flickor och pojkar i en undervisningssituation och så. Det finns många lärare som är väldigt engagerade, som vill förändra könsmönster, men men som kanske famlar efter hur man ska göra”.

Hur kunde eleverna klara skolan bättre förr när det fanns färre genusvetare i farten?

Hur kunde eleverna klara skolan bättre förr när det var färre genusvetare i farten?

Detta följs av en elev (flicka) som kommenterar hur hon skulle göra: ”…och inte låta killarna ta över så mycket som de gör.” Vad detta betyder konkret i en klassrumssituation är exempelvis krav på att man ska räcka upp handen för att få komma till tals, inte låta killarna (och inte heller tjejerna för den delen) att springa runt i klassrummet och störa lektionen för att få uppmärksamhet, och så vidare. Är detta då ett genusproblem? Ja, i ett visst avseende, om det är så att det framför allt är killarna som beter sig på ett störande eller icke-acceptabelt sätt, och som gör att flickor som grupp inte får en syl i vädret eller studiero. Men är lösningen på detta problem verkligen genusteori och queerkunskap för lärarkåren? Kan inte lösningen vara så enkel som att utvisa störande element ur klassrummet? Inte låta den som pratar utan att räcka upp handen komma till tals utan ge en handuppräckande elev ordet istället, och så vidare. Så som det var på den gamla goda tiden, när man själv gick i skolan. Eller är lärarkåren så försvagad att det inte förmår upprätthålla ordningen i klassrummet? Och vad beror då detta på? Att pojkarna ”tar för sig” (dvs tar tid och uppmärksamhet från läraren på bekostnad av flickorna) måååste bero på bristande genusmedvetenshet hos lärarkåren (könsstereotypa förväntningar och föreställningar om kön gör att lärarna reproducerar manligt beteende genom sitt bemötande). Den är ju fullständigt okunnig i genusfrågan. Se exempelvis Uppsala Universitets ”Genus- och jämställdhetslitteratur relevant för lärarutbildare”:

Genussamordnaren vid lärarutbildningen

Genussamordnaren vid lärarutbildningen

”Här presenteras genus- och jämställdhetslitteratur med relevans för lärarutbildare. Delar av litteraturen är dock relevant för all personal. Först presenteras allmän genuslitteratur, vilket förutom genus bl.a. innefattar maskulinitetsforskning och queerteori. Därefter kommer genusforskning med anknytning till utbildningsområdet, som följs av litteratur om jämställdhet med koppling till förskola/skola samt universitetet/ arbetsplatsen. Sist listas ett antal webplatser. Litteraturlistan är inte att betrakta som fullständig utan snarare som ett pågående projekt som regelbundet fylls på och justeras. Kommentarer och förslag mottages därför tacksamt” Klicka gärna på länken för att se hur lång listan är – just nu är den på drygt 7 A4-sidor. Så här ser de första två sidorna ut:

Genuslitteratur

Andersson Gudrun (red.) (2000) Bedrägliga begrepp: kön och genus i humanistisk forskning. Uppsala: Historiska inst., Uppsala universitet

Butler Judith (1990) Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity. New York: Routledge

Carlson Åsa (2001) Kön, kropp och konstruktion: en undersöking av den filosofiska grunden för distinktionen mellan kön och genus. Eslöv: Symposion Connell Robert Will (2002) Om genus. Göteborg: Daidalos

Connell Robert William (1999) Maskuliniteter. (övers. Åsa Lindén) Göteborg: Daidalos

Eduars Maud (2002) Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori. Malmö: Liber

Elvin-Nowak Ylva & Thomsson Heléne (2003) Att göra kön. Stockholm: Bonniers förlag

Funberg Jesper (2003) Kom igen, gubbar!: om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm: Carlsson

Gemzöe Lena (2003) Feminism. Stockholm: Bilda förlag

Gothlin Eva (1999) Kön eller genus. Göteborg: Nationella Sekretariatet för Genusforskning

Harding Sandra (1996) The science question in feminism. Ithaca: Cornell Univ. Press

Hirdman Yvonne (2001) Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber

Hirdman, Yvonne. (1998) Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3, 49-63.

Holmberg Carin (2003) Det kallas manshat – en bok om feminism. Stockholm: Modernista

Lenz Taguchi Hillevi (2004) In på bara benet. En introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS förlag.

Lundgren Eva (1993) Det får da være grenser for kjønn: voldelig empiri og feministisk teori. Oslo: Universitetsforlaget

Rosenberg Tiina (2003) Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas

Wahl Anna ( 2002) Förbjuden handling. Malmö: Liber

Wendt Höjer Maria & Åse Cecilia (1999) Politikens paradoxer – en introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia adacta

Genuslitteratur inom utbildningsområdet

Ambjörnsson Fanny (2004) I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag

Arnesson Anne-Lise (2000) Masculinities and identities at play. A discourse analysis of conflict in a Norwegian classroom. Pedagogy, Culture and Society, 2, 157-171

Berg Lena (2002) Äkta kärlek: heterosexuell samvaro speglat mot diskurser om kärlek, heterosexualitet och kropp. (utgör, jämte författarens licentiatuppsats, avhandling för doktorsexamen, Uppsala universitet)

Berg Lena (1999) Lagom är bäst: unga kvinnors berättelser om heterosexuell samvaro och pornografi. Stockholm: Bilda: ROKS

Berge Britt-Marie (1998) Könskoreografi och symboliskt våld i skolan. Kulturella perspektiv, 4, s.46-54

Berggren Inger (2001) Identitet, kön och klass. Hur arbetarflickor formar sin identitet (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).

Bjerrum Nielsen, Harriet. (2003) Nye jenter og gamle kjønn. NIKK magasin, 2, 9-12.

Jag och min lillebror med våra avhandlingar 2007

Jag och min lillebror med våra doktorsavhandlingar 2007

Med 5 sidor till så kan man nästan säga att lärarna mer eller mindre också blir genusvetare, vilket ju är målet. Men man kanske inser att detta är ganska nytt och att lärare i 50-60-års åldern ju missat all den här viktiga kunskapen och därför är inkompetenta och inte kan lära ut sitt ämne på ”ett jämställt sätt”. Samma lärare, och till och med sådana som idag är i 80-årsåldern, som undervisade mig, och jag blev ju matematiker (dessutom disputerade jag exakt 19 dagar innan min lillebror gjorde det – och vann därmed ett viktigt könskrig, eller åtminstone hade det varit det, om min familj varit genusupplyst). På tal om förväntningar som det talas om så mycket, mina gamla gymnasieläre, flera av dem avdankade universitetslektorer från Lunds Universitet, hade den helt könsneutrala förväntningen på oss alla att vi skulle få alla rätt på centralproven i kemi och matematik. Det blev också ofta så, eller nästan så, för deras klasser. De kunde sitt ämne som ett rinnande vatten och kunde förklara saker på olika sätt tack vare sina djupa kunskaper, vilket ledde till att de flesta elever förr eller senare förstod det mesta. De var dock helt okunniga om genusstrukturer.

Den här mobila övervakningskameran ska rulla runt i skolkorridorerna och jaga genusstrukturer och omedvetna lärare

Den här mobila övervakningskameran ska rulla runt i skolkorridorerna och jaga genusstrukturer och omedvetna lärare

Rektorn var en klok man som en gång under en samling i aulan inför terminsstart sade till oss: ”En utbildning är inte något man får, det är något man skaffar sig. Det är lite otur i dagens Sverige, med både den nya moderna synen på vad kunskap är, och samtidig kravlöshet och en mentalitet som odlas (med genusvetarna i spetsen) att man alltid är offer för ”strukturer”. Och de ”olika förutsättningarna” olika elever har inför ett matteprov – där en elev pluggade under helgen medan en annan spelade fotboll och gick på disco och inte ens öppnade matteboken. Dessa ”olika förutsättningar” skapas av strukturer, men inte strukturer i hjärnan som man skulle kunna tro, utan av genusstrukturerna som omger oss alla. Det är genusstrukturerna som gör att vissa prioriterar skolarbetet högt och andra lågt. Detta visar inte minst SOU 2009:64, där vi kan ta del av den fullkomligt fenomenala analysen av svensk skola (den rapport som Anna Ekström, delegationens ordförande, i debatten med mig i Riksdagen i våras kommenterade med att hon ”står bakom varje ord i rapporten” efter att jag citerade nedanstående):

Sid 16: ”Brist på kunskap och medvetenhet leder tyvärr ofta till en oförmåga bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna… Skolans personal kan omedvetet genom de förväntningar som riktas mot flickor respektive pojkar vara medskyldiga till att reproducera könsstereotypa värderingar, exempelvis genom att tillåta att pojkar dominerar i klassrummet och samtidigt är mindre flitiga och ansvarstagande i skolan.”

Sid 46: ”En vanlig kommentar på landets skolor är: ” vi behandlar alla lika, oavsett kön”. Detta att ”behandla alla lika” är enligt vår uppfattning uttryck för en könsblindhet inför de strukturer som skapar och vidmakthåller föreställningarna om genus, och som begränsar ytterst begränsar livsvalen för flickor och pojkar, och för kvinnor och män. Det är bristen på kunskap som är upphovet till den tyvärr alltför vanliga oförmågan bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna.”

Sid 220: ”Sammanfattningsvis kan man säga att det fortfarande finns en genusordning i skolämnenas innehåll som påverkar flickors och pojkars motivation” (observera – i innehållet!).

Sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan” kan vi läsa följande: ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism. Den risk som det kan innebära för pojkar att framstå som omanliga gör att de undviker beteenden som kan uppfattas vara feminina. Dit hör att vara duktig i skolan… I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla [obs: alla!] utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan.”

Sid 240: ”I sin analys av svenska pojkars underprestationer i dag knyter Björnsson an till den engelska forskningen och konstaterar sammanfattningsvis det som också beskrivits i föregående avsnitt: Om man tar skolarbetet på allvar riskerar man som pojke att »få sin heterosexualitet i frågasatt «.

Här växer de svenska genuspengarna

Här växer de svenska genuspengarna

Det är dessa problem som man har att lösa. Bland annat. Sedan dess har det producerats 13 rapporter till , och i dagarna kom alltså slutrapporten med åtgärdspaketet som jag ska läsa givetvis, men det får bli helggöra. I julhelgen läste jag Rapport 11: ”Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt” som jag måste avhandla först, nu när jag ändå orkat plöja den. 🙂 Men slutrapporten är klart viktigast –  där skulle ju ”lämpliga åtgärder” presenteras, baserade på de föregående rapporterna (regeringens pressmeddelande), som vi betalat med våra skattepengar. Hur är det nu – är hemundervisning fortfarande lagligt?

Om slutrapporten SVD Brännpunkt, SVD , DN ledare, Lärarutbildare på  Newsmill , Genusnytt om rapporten. Mer skoldebatt – lärare blir byråkrater: SVD 1, SVD 2.

PS! Bloggen Tysta tankar tar upp frågan om mäns roll och andelen män i skolan i sitt inlägg om DEJA:s slutrapport, och jag noterar att bloggen i ett annat inlägg nämner SOU: 2006:75. Och då jag läst SOU 2006:75 riktigt noga så kan jag svara på frågan som ställs i det senaste inlägget om DEJA:s slutrapport. I SOU 2006:75 som jag bloggat om i fyra inlägg har jag i del 3 svaret, och här är det:

På sidan 52 under 2.6: ”Män + förskola = jämställdhet?” diskuteras andra länders jämställdhetsarbete i förskolan, där man också vill ha in fler män. Dessa länder vill dock ha in fler män av fel skäl! Bland annat kritiseras det skotska projektet ”Men in childcare” som startades i början av 2000-talet, för att projektet ”bygger i stort sätt enbart på tankar om kvinnors och mäns olikheter. Initiativtagarna till projektet ser män som i grunden olika kvinnor. De bör komma in i förskolan för att fylla en funktion som kvinnor aldrig kan göra.” Detta sticker visst i ögonen på svenska genusvetare. Även Norge och Belgien kritiseras av samma skäl (sid 54): ”Tankarna om vikten av män till förskolan [i Norge] utgår i mycket från samma perspektiv som finns i arbetet i Belgien och Skottland. Att kön i sig har en viktig funktion. Den nordiska synen är dock att kön är en social konstruktion och att maskulinitet är föränderlig.” Här kan man ställa sig två frågor: 1. Varför vill  svenska genusvetare egentligen att det ska vara 50% män i förskolan? 2. Varför spelar kön roll i bolagsstyrelser men inte i förskola och skola?

En sista kommentar: är det någon som tänkt på att förkortningen DEJA är olämplig med tanke på ambitionen? Deja är benämning på en kvinnlig träl under den yngre järnåldern. Förkortningen bör granskas ur ett genusperspektiv då den uppenbarligen bär på ett dolt budskap.

Relaterat: Världen idag: ”Skolorna blir sämre och genusvetarna fler”Är genusvetarnas verksamhet laglig? , Skolgenus  (del 1 om SOU 2009:64) , Från DEJA till Rismodellen (del 2 om SOU 2009:64) , DEJA, genuspedagoger och Göran Perssons motionsrunda i studion (del 3 om SOU 2009:64) , Mattegenus i det Butlerska vektorrummet (del 4 om SOU 2009:64) , DEJA:s matteproblem (del 5 om SOU 2009:64), Mitt anförande i Riksdagen , Grattis skattebetalare!Genusväldet intar Södertörns högskola, von Wright och tekoppen.

Fler genusrelaterade nyheter hos Pelle Billing, Matte Matik, Pär Ström, Aktivarum

34 Responses to Lösningen på skolproblemen?

  1. Bengt skriver:

    Man kan ju verkligen undra om Skolverkets undervisningsråd varit ute på en vanlig svensk högstadieskola?

    Hon hade där nog lätt kunnat konstatera att flickorna inte var några små tysta försagda och av patriarkatet förtrycka och intryckta i ett hörn utan tvärtom varit de som både hörts och tagit plats i klassrummet!

    Hela debatten om könsroller i skolan verkar inte komma längre än till mellanstadiet och det är sannerligen INTE mer genusvetenskap som skall till för att svenska skolelevers kunskaper inte längre skall sjunka och sjunka i internationella studier.

  2. Ulf Åkesson skriver:

    Tanja:

    Tack för ett deprimerande inlägg. 😉 Inte av dig förstås men innehållet…

    Frågan är om inte lösningen (kortsiktigt) ligger i att helt enkelt dela upp klasser efter kön? Pojk- och flickskola helt enkelt. Eftersom män är såna svin som bara förstör för de kvinnliga änglarna torde det vara en konstruktiv lösning. 😉

    Långsiktigt ligger förstås lösningen i att slänga ut genusparasiterna och helt avpolitisera skolväsendet. Men det sker inte i brådrasket tyvärr. 😦

  3. Mats skriver:

    Intressant är att HSV:s kartläggning av varför män inte söker till lärarutbildningen saknas i litteraturlistan. I den utredningen fanns ett försök till problematisering av den enkönade skolkulturen.

    Klicka för att komma åt 0907R.pdf

  4. hpx83 skriver:

    Bäste Tanja,

    Din blogg är ett ljus i mörkret. Trots det så exploderade mitt huvud inte mindre än två gånger under läsning av senaste inlägget.

    Felet med svenska skolan är (ur min synvinkel) överlag att ungdj***arna inte har vett att sitta stilla och lärarna inte har vett/ork/tillstånd att slänga ut dom små f***stygen ur klassrummet när de inte beter sig som folk.

    ”Alla ska med” bör korrigeras till ”Alla utom dom som inte kan sitta ned, knipa igen, visa lite respekt och vara tacksam att de får gå i skolan gratis ska med, resten kan dra åt ********”

    Nu blev jag sådär arg igen…. Återigen tack för en bra blogg.

  5. uffenordholm skriver:

    hpx83: Hurra hurra hurra! Någon har fattat vad som är fel med dagens skola!

    Inte nödvändigtvis med alla skolor och alla elever, men generellt sett: om en elev misshandlar en lärare händer i stort sett ingenting, men om en lärare bär ut en bråkig elev från klassrummet så blir det ett herrans liv! Och skulle den bråkige eleven slå sig på något medan han/hon blir utburen så kan läraren räkna med att bli arbetslös tämligen fort.

  6. Info skriver:

    DEN SVENSKA SKOLAN: KUNSKAPSUTLÄRNING ELLER KOGNITIV GENUSBETEENDETERAPI?

    ”DEJA var ett levande begrepp ännu under mina far- och morföräldrars tid. En deja var då detsamma som en ladugårdspiga – och i all synnerhet en mjölkerska, mjölkdeja kallad.” (Info kommentar 14/9 2010.)

    En röst på de rödgröna…

    – – – – – – – – – – – – – –

    Tack för din långa granskning av slutbetänkandet (som jag puffat för i förväg hos Pär Ström)! Här som en liten komplettering en redogörelse för hur DEJA-ambitionerna redan omsätts i verkligheten med hjälp av allsmäktiga kommunalpolitiker och genuspiloter:

    ”Lärarnas tidning 2010-12-15
    JÄMSTÄLLT PÅ SCHEMAT

    Jämställdhet mellan könen tar tid. I Växjö har skolorna jobbat fyra år med att öka kunskapen hos lärare och elever. Men mycket återstår. – – –

    Vi följer med Eva Pettersson [KVINNA 1], dramapedagog, på en livskunskapslektion i år 6. Hon ska visa filmen »Busshållplatsen« och får hjälp av eleverna att sätta i gång den. De verkar förväntansfulla. Eleverna får i uppgift att gruppvis dramatisera en fortsättning på det som hände i busskuren.

    — Hur kan Tova och Jens ge svar på tal? Hur kan de som retar vända på situationen och avsluta på ett snyggt sätt? Kom ihåg att det inte finns bara ett rätt svar, säger Eva Pettersson.

    Nyligen har alla elever i Växjös grundskolor haft en jämställdhetsvecka. De har bland annat sett flera filmer som Kulturskolans elever gjort, som en del av ett flerårigt projekt. Syftet med filmerna är att sätta i gång diskussioner om hur elever bemöter varandra i vardagssituationer.

    Jämställdhetsprojektet startade för fyra år sedan. Skol- och barnomsorgschefen [KVINNA 2] Mia Grankvist hade grunnat på hur man kan säkerställa att GENUSPERSPEKTIVEN finns med i all undervisning — hon kallar det för att arbeta JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERAT.

    — Vi ville förändra attityderna på lång sikt. Jag såg att de projekt som föll var de som inte hade den POLITISKA ORGANISATIONEN bakom sig.

    POLITIKERNA i skol- och barnomsorgsnämnden beslutade att jämställdhetsarbetet skulle prioriteras och att all skolpersonal skulle få utbildning. Förvaltningen tog också fram könsuppdelad statistik som visade att pojkarna hade lägre betygsresultat och att två tredjedelar av det särskilda stödet i skolan gick till pojkar. Nyckeltalen har varit centrala i hela arbetet.

    [KVINNA 3] Mi Norin är speciallärare i matematik på Ringsbergsskolan. Hon var en av 38 lärare som tillfrågades om att bli så kallad JÄMSTÄLLDHETSPILOT, som ska fungera som expert på skolan och stöd åt rektorn. Piloterna har fått utbildning och träffat en konsult två gånger per termin för att lägga upp arbetet. – – –

    De tog också fram ett observationsschema. Lärarna fick observera varandra under en lektion och exempelvis räkna på hur många gånger kollegan ställde frågor till flickor respektive pojkar och hur många gånger de berömde dem.

    Lärarna kunde också observera sig själva, bland annat genom att räkna hur många av respektive kön man talat med utanför klassrummet.

    — Det var lite svårare att få med sig högstadielärarna, kanske för att de är mer tidspressade. Men vi tog hjälp av rektor som poängterade att detta var något som alla skulle göra, fortsätter hon.

    Och resultaten, som stämmer med tidigare forskning, visar att pojkarna fick betydligt mer utrymme att tala under lektionerna, samtidigt som de fick mer tillrättavisningar. Däremot var det fler flickor som fick svara på frågor. Och två av tre elever som fick beröm var flickor. Resultaten ledde till diskussioner om hur man som lärare bemöter elever.

    — Det var nyttigt. Det handlar inte bara om vad man säger utan även om vad man signalerar, säger Eva Pettersson, när hon sjunker ned i soffan i lärarrummet efter lektionen. – – –
    Men högstadieeleverna anser inte att bemötandet från lärare och mellan pojkar och flickor i deras ålder är något problem.

    — De uppfattar jämställdhetsarbetet som ett vuxenproblem som inte angår dem. Vi måste ta reda på anledningen till att de tycker så, säger Mi Norin.

    För att vidga perspektiven har eleverna fått i uppgift att analysera hur könsroller ser ut i resten av samhället. En grupp elever kartlägger hur könsfördelningen ser ut bland rektorer
    i Växjö.

    [KVINNA 4] Kristina Tannerfalk, tidigare jämställdhetspilot, tog hjälp av bildanalyser och språkspaningsövningar när hon undervisade sin sjätteklass på Gustavslundsskolan.

    — Vi granskade bland annat leksakskatalogerna. De är så könsuppdelade. Flickorna poserar medan pojkarna agerar. Flickorna tar hand om dockor medan pojkarna bygger och konstruerar. Eleverna reagerade på att det inte stämde med den bild de själva har av verkligheten.

    ELEVERNA ANMÄLDE TOYS R US katalog till Reklamombudsmannen, som fällde leksaksjätten för att visa otidsenliga könsroller. Något som slogs upp stort i medier.

    Men nu börjar projektet gå mot sitt slut och frågan är hur man arbetar vidare. Verksamhetschefen Mia Grankvist tror att förutsättningarna är goda — nu finns det en stor kompetens inom området. Kommunpolitikerna har beslutat att jämställdhet mellan könen ska vara ett prioriterat område även nästa år. – – -”

  7. QED skriver:

    Kvartssamtal med en brittisk headmaster …

  8. Matte Matik skriver:

    ”Varför spelar kön roll i bolagsstyrelser men inte i förskola och skola?”

    Du sammanfattar nog hela genusväldets inkonsekventa och principlösa ”tänkande” i denna enkla fråga. Att den ens behöver ställas visar hur man inte alls bryr sig om principer då argumenten tydligen är helt värdelösa i ett sammanhang medan de är jätteviktiga i ett annat. De visar på det här viset själva att ”principerna” de förespråkar är värdelösa. Återstår alltså att det bara handlar om att skaffa sig makt. Kul att se din lillebror förresten!

  9. Stig Olsson skriver:

    Jag blir arg över att det du skriver så fantastiskt bra om är SANT!?!?!

    Oftare än jag vill så förstår jag mer och mer varför vi i detta land har så fantastiskt bra ekonomi, men våra politiker använder pengarna på helt värdelösa saker som dessa genusundersökningar!

    Tack och lov för att vi har två kön här i världen, annars vore det rätt tunt med folk här på jorden!

    Samtidigt fylls jag av beundran över att du orkar läsa igenom nåt så dammigt som det du skriver om! 🙂

    Jag är glad över att kunna komma hit till din blogg och läsa alla kloka och roliga saker du skriver, men som sagt, samtidigt blir jag rädd över vad överheten anser att vi ska bränna tid på!

  10. Anna F skriver:

    I många länder som t.ex. Saudiarabien utbildar man tusentals religiösa studenter. Efter studierna har dessa individer svårt att hitta arbete. Staten anordnar tjänster som passar deras ”utbildnings profil” men snart kommer det flera studenter som behöver flera tjänster o.s.v. Ekonomer kallar fenomenet för bubbla när det nominala värdet kopplas bort från det underliggande värdet.

    Feminism i Sverige är en ideologi som liknar islams ställning i Saudiarabien. Statsfeminismen producerar tusentals genusexperter som senare sysselsätts med att utbilda och övervaka andra i ideologin, en bubbla eller rosa-ballong.

  11. Observatör skriver:

    Tanja! Har du lagt märke till denne person:


    Han sitter i riksdagen. Han är bl. a. också ledamot i skatteutskottet och suppleant i finansutskottet – bägge väl ”siffertunga”. Man frågar sig hur man kan driva genusfrågor när sådant här får pågå. Det ironiska är väl att Gunnar Andrén är partikamrat med utbildningsministern!

    Obs! Titta på bägge – det är inte ofta man får se en person – efter betänketid – kommer tillbaka och bekräftar det första intrycket så effektivt.

  12. Leif skriver:

    Borde inte teoretiska ämnen, där pojkar genomsnittligt presterar sämre, omformas mot en starkare betoning på fysisk aktivitet? Eftersom pojkarna presterar bättre inom detta område kunde man ju faktiskt på det sättet uppnå en utjämning mellan könen.

  13. Leif skriver:

    Lösningen på de problem du radar upp är förstås att ALL lärarutbildning läggs ovanpå en magisterexamen i genusvetenskap. Så enkelt är det.

  14. Bo skriver:

    Jag ser verkligen upp till dig, Tanja. Du bär din kvinnlighet och intelligens med stolthet!

  15. Mars skriver:

    Jag vet inte VARFÖR de benämner just pojkarnas beteende som anti-plugg-kultur. När skolans främsta uppgift blivit att förmedla värderingar och inte kunskap, vem är det då egentligen som är bärare av anti-plugg-kulturen?

  16. Purple skriver:

    Kanske följande hjälper, för det påpekas inte så ofta.

    Om man är övertygad om att evolutionsteorin är riktig så får det en del konsekvenser som de flesta naturvetare inte trumpetar ut så högt som de borde.

    Det går inte att skilja på ”natur” och ”miljö”. Genotyp of fenotyp hör ihop. Levande varelser är designade för att vissa av deras egenskaper ska formas av miljön. Att skilja på arv och miljö är som att säga att ”bröd” är 75% deg och 25% ugn. Detta får en allvarlig konsekvens:

    Att tala om genus utanför grammatikens område är så absurt att det inte ens är fel. Den som talar om ”genus” håller på med ett ämnesområde som är lika vetenskapligt som astrologi och homeopati. Och precis som dessa områden så spelar det ingen roll hur många miljoner människor som tror på denna förvillelse. Det är lika meningslöst ändå.

    Evolutionära psykologer tassar runt detta. Antagligen pga självbevarelsedrift. Dock hittar man inte ”gender” i index i böckerna av Buss eller Gaulin&McBurney. I Pinkers ”How the Mind Works” står det ”Gender. See Sex Differences”.

    Genetiskt skiljer sig män och kvinnor åt med 1-2%. Det är lika stor genetisk skillnad mellan en man och en kvinna som mellan en man och en han-chimpans, eller en kvinna och en hon-chimpans.

    2 miljoner år som jägare och samlare med olika roller för män och kvinnor har satt sina spår i våra psyken. Men det vet nog alla som läser denna blogg.

    Wrangham, Catching Fire är en otroligt bra bok som kan vara relevant här.

  17. Observer skriver:

    Och mera hormoner åt småbarn så blir allt bra – http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/262730-allt-fler-unga-utreds-for-transsexualism . Helt sjukt!

  18. Joakim skriver:

    Det gäller för läraren att fokusera på ”struktuer”. Man kan annars tänka sig att de har fullt upp att försöka ha ordning i klassen och samtidigt lägga fram ämnet på ett sådant sätt att det väcker elevernas intresse, så att de kan lära sig något. Men jag antar att jag har en föråldrad syn på skolan, när jag tror att det handlar om att tillägna sig kunskap. Vilken galenskap.

  19. Fredrik skriver:

    Ny studie med starka bevis för att genetik snarare än miljö/kultur är avgörande för könsskillnader i personlighet:

    Sex Differences in Personality Traits and Gender-Related Occupational Preferences across 53 Nations: Testing Evolutionary and Social-Environmental Theories

    Arch Sex Behav (2010) 39:619–636

    Richard A. Lippa

    Using data from over 200,000 participants from
    53 nations, I examined the cross-cultural consistency of sex differences for four traits: extraversion, agreeableness, neuroticism,
    andmale-versus-female-typical occupational preferences. Across nations, men and women differed significantly on all four traits (mean ds = -.15, -.56, -.41, and 1.40, respectively, with negative values indicating women scoring higher).
    The strongest evidence for sex differences in SDs was for extraversion (women more variable) and for agreeableness (men more variable). United Nations indices of gender equality and economic development were associated with larger sex differences in agreeableness, but not with sex differences
    in other traits. Gender equality and economic development were negatively associated with mean national levels of neuroticism, suggesting that economic stress was associated with higher neuroticism. Regression analyses explored the
    power of sex, gender equality, and their interaction to predict men’s and women’s 106 national trait means for each of the four traits. Only sex predicted means for all four traits, and sex
    predicted trait means much more strongly than did gender equality or the interaction between sex and gender equality. These results suggest that biological factors may contribute to
    sex differences in personality and that culture plays a negligible to small role in moderating sex differences in personality.

  20. DogDylan skriver:

    Vilken fin lista. Jag tror jag har läst några av de böckerna. Jag har läst följande:

    Butler Judith (1990) Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity. New York: Routledge

    Hirdman Yvonne (2001) Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber

    Wendt Höjer Maria & Åse Cecilia (1999) Politikens paradoxer – en introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia adacta

    Ambjörnsson Fanny (2004) I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag

    Arnesson Anne-Lise (2000) Masculinities and identities at play. A discourse analysis of conflict in a Norwegian classroom. Pedagogy, Culture and Society, 2, 157-171

    Hirdman, Yvonne. (1998) Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3, 49-63.

    Om jag skulle titta igenom de andra fem sidorna så skulle jag säkert hitta fler böcker. Den snällaste böckerna är nog de av Yvonne Hirdman. En del av dem förespråkar ju rena nazismen.

    Men men, vad vet jag.

  21. Tanja Bergkvist skriver:

    Ursäkta jag är lite frånvarande, dottern har feber och modersinstinkten är så klart starkare än blogginstinkten, även om jag saknar samvaron med mina kommentatorer 🙂 Men det får bli imorgon! Sedan har jag ju skrivit min Axesskrönika just nu också, så lite skrivande och produktion har jag trots allt ägnat mig åt :-).

  22. Info skriver:

    KRAMA DIN DOTTERS

    febriga hand från mig. Vad gäller AXESS: Självklart ska du skriva där. Lundberg till trots.

    Du frågade för länge sen, om jag anslöt mig till Stockholmsinitiativet eller Uppsalainitiativet. Jag kan svara på följande sätt: Lundberg har nyligen hånat mig för att påstå att till exempel

    • De svenska glaciärerna har börjat avsmälta och kryper bakåt

    • Nya sydeuropeiska arter, bl.a. en viss trollslända, har för första gången börjat etablera sig i Skåne

    • Trädgränsen i de svenska fjällen rör sig snabbt uppåt

    • De atlantiska sjöfåglararna börjar dö ut i brist på föda – på grund av att dessas föda börjar dö ut – på grund av att dessas föda i sin tur dör ut på grund av ett snabbt varmare havsklimat

    Detta berör inte Lundberg i sin diskussion i på Newsmull och i sin egen blogg. Bara att jag (Uppsalainitiativet) är dum i huvudet. Till min stora förvåning finner jag, att också Germund Hesslow, som inte kan skilja på en ändmorän och en tallkotte, utropar sig som expert på kvartärgeologi.

    Även solen har sina fläckar.

    Kära Tanja, en viss Moira von Wright-kunnig professor Häggström tillhör också Uppsalainitiativet. Ni har ju talats vid.

  23. Thomas skriver:

    Hittad precis till bloggen och läste första inlägget. Mycket intressant skrivet. Jag är en av svenska män som flytt landet pga förtryck och arbetslöshet och sökt lyckan i det rika landet i väster = Norge. Jag jobbade på dagis där i ett och ett halvt år innan jag fick ett kvalificerat arbete. Delvis pga att jag segade med magisteruppsatsen och delvis för att trivdes så bra. Mycket härligt arbete faktiskt överlag. Gissa om man är uppskattat som man på dagis i Norge!? Föräldrarna var väldigt positiva till att ha män bland barnen och det var inte för att vi också skulle ha mens utan för att vi lekte på ett annorlunda sätt. Jag kan inte sjunga men det hade vi en kvinnlig mellanchef som gjorde och ibland andra. Jag fick brottas och skoja helt fritt, ibland också ”skojbråka” vilket småpojkarna älskade men kvinnorna aldrig gjorde med dom. Vi leker lite olika – överlag – helt enkelt, inte som att en del kvinnor inte skulle ha lekt så eller att inga män kan sjunga. Men här är man accepterad för vad man gör. Flickorna på dagis hade väldigt mycket rosa kläder och var ”pena” (=söta), sade jag till en ”gutt” att han var ”pen” när han hade fått glitter på sig blev han inte glad, och inte ”jentene” heller. ”Gutter er kule (=coola) og jenter pene! (=söta)”. Nu när jag inte bott i Sverige på två år ser jag landet på ett helt annorlunda sätt. Det är ett unikt land och tyvärr ligger värderingarna helt fel för att skapa ett bra samhälle på sikt. När jag läser hur alla skattepengar i Sverige går till sådana här rapporter blir jag ledsen, en gång i tiden, på 50- och 60-talet, var Sverige i ett så bra land. Rekordåren tog slut med 68-vänstern och socialdemokraternas ”förnyelse” ungefär samtidigt.

    Den dag Sverige återigen prioriterar barnens bästa framför en skattebetald, etniskt svenskt, kvinnlig akademiker blir en stor och viktig dag!

  24. Rosenhane skriver:

    Info

    En stilla undran:

    Menar du att de humorbefriade vänsterextremisterna på UI skall anses mer tillförlitliga i klimatsammanhang bara för att den koleriske statistikprofessorn Olle Häggström också sitter med skägget i AGW-brevlådan?

  25. Josef Boberg skriver:

    ”Ursäkta jag är lite frånvarande, dottern har feber och modersinstinkten är så klart starkare än blogginstinkten, …”

    Hur får ni i er solenergi den här årstiden ❓

    Själv börjar jag dagen med två ”solar” av det här + ett glas vatten.

  26. QED skriver:

    Här är en relevant länk

    ”Ett skolbaserat program för att systematiskt förbättra klassrumsmiljön kan förbättra kamratrelationerna i klassen och minska hyperaktivt beteende och andra uppförandeproblem.

    Det visar en doktorsavhandling av Martin Karlberg vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Han har i tre studier utvärderat det så kallade Kometprogrammet, som bland annat går ut på att lärarna ska bli mer medvetna om hur deras eget beteende påverkar barnens beteenden. Dit hör till exempel att uppmuntran fungerar bättre än reprimander för att förändra beteenden i positiv riktning.

    Enligt en av studierna ger parallella insatser i både skolan och hemmet för att minska uppförandeproblem inte bättre resultat än insatser enbart i skolan”

    http://www.unt.se/uppsala/kometprogram-minskar-skolstok-1205239.aspx

    Avhandlingen kan läsas här

    http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:373726

    Ordet genus finns inte i avhandlingen!

  27. QED skriver:

    ”Kärlekshormon även rasisthormon”

    ”De Dreu och hans medarbetare testade en grupp manliga, holländska studenter. De fick till exempel avgöra om de skulle dra i en järnvägsväxel för att hindra ett skenande tåg att döda fem människor, och i stället döda bara en. Eller om de kunde tänka sig att spränga en människa som satt fast i öppningen på en grotta, för att kunna rädda fem personer inne i grottan.”

    ”Före experimenten fick försökspersonerna andas in en nässprej som antingen innehöll oxytocin eller en verkningslös placebosubstans.

    Och det blev stor skillnad. De försökspersoner som hade fått i sig oxytocin blev mer benägna att offra främlingar till förmån för holländare.”

    ”Carsten De Dreu visar nu att oxytocin fungerar på samma sätt. Hormonet förstärker vad han kallar ”etnocentrism”. Visserligen får det människor inom gruppen att kramas och mysa mer med varandra, men det kan också bidra till våld och konflikter gentemot andra.”

    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-karlekshormon-ar-aven-rasisthormon

  28. QED skriver:

    Uppsala universitets förvaltning har inte mindre än 15 jämställdhetspiloter

    http://www.jamst.uadm.uu.se/Ombud/ombud_forvalt.shtml

    universitetsbiblioteket har också ett ansenlig antal, 9 piloter

    http://www.jamst.uadm.uu.se/Ombud/ombud_univbibl.shtml

    Därtill kommer jämställdhetsombud och jämställdhetsrepresentanter
    ute på universitetets institutioner.

  29. Bengt skriver:

    @QED:

    Ja, någonstans måste ju alla ”genusvetare” ta vägen någonstans och deras alldeles oerhört värdefulla kompetens tas tillvara. 😉
    Den får ju inte förfaras till ingen nytta på hälleberget så därför har det ju tillkommit lagar inom området och en därtill tillhörande ”industri” som lever på vad lagstifningen kräver…

  30. Purple skriver:

    QED och andra:
    Summerar man allt genus-kvacksalveri med alla direkta tjänster, halva tjänster, mötestid, rapportskrivande, etc, hur mycket bortkastad tid blir det då på mitt alma mater, UU?

    Är själv ”pensionerad” fysiker och undrar hur många forskartjänster det skulle bli om detta strunt försvann.

  31. Nisse skriver:

    Matte Matik:

    ”Varför spelar kön roll i bolagsstyrelser men inte i förskola och skola?”

    Du sammanfattar nog hela genusväldets inkonsekventa och principlösa ”tänkande” i denna enkla fråga.

    Du behöver uppenbarligen lite genusutbildning. Koherens, principer, strävan efter objektivitet och följdriktighet är ju allesammans den patriarkale vite mannens främsta härskartekniker! De har utnyttjat detta skoningslöst för att förtrycka alla atomer i universum sedan tidernas begynnelse.

    Subjektivitet, godtycke och inkonsekvens är ju lösningen och friheten!

    Vad jag längtar tills det att jag får en genusvetare på akuten, då skall jag visa hur genusmedveten jag har blivit och tillämpa inkonskventa, slumpmässiga och subjektiva behandlingsmetoder. Och skylla på ”samhället” och diverse osynliga genusstrukturer när patentien avlider.

  32. Matte Matik skriver:

    @Nisse: Ja, usch, manlig förtryckande vetenskap och krav på logik och sammanhang! Själv skulle jag tycka att det var kul om man fick ett uppdrag att skriva programkod åt genusväldet. Då skulle jag skriva en massa dynga som inte fungerade och när de klagade skulle jag använda samma bortförklaringar som du tar upp. Det är i princip alltid en man som står som webbansvarig för genusväldets webbar. Undrar om de tycker om sitt jobb när det kommer till kritan?

  33. Per skriver:

    Antingen så är normer ett hinder eller också är det inte det. Menar man att normen att pojkar inte ska plugga i skolan är ett hinder så måste man man på samma sätt mena att normen att flickor ska få MVG är ett hinder.

    Här bryter resonemanget helt och hållet från all logik, för man verkar mena att det finns önskvärda och icke-önskvärda normer, därmed ser man inte normen i sig ett problem utan snarare vilket innehåll den har.

    Tack för en intressant blogg förresten Tanja! Du både skriver intressant och formulerar dig bra. Du har inte funderat på att skriva en bok?

  34. […] (och mer genusfysik), Machofabriker, män och kärnbränsle,Vad var det jag sa?, Lösningen på skolproblemen?, Metaforen om aktiva spermier och passiva ägg förstärker könsnormer!, Är genusvetarnas […]

Lämna en kommentar