von Wright och tekoppen

Idag inleds Matematikbiennalen 2010 och den pågår i två dagar (28-29 januari). Matematikbiennalen är Nordens största konferens om matematikundervisning och har arrangerats varje jämnt årtal sedan 1980. Stockholms universitet är i år (liksom 2008) värd för biennalen, och här kan man välja och vraka bland intressanta föreläsningar, arbetsseminarier och utställningar. Dessutom ger arrangemanget utmärka möjligheter att knyta nya kontakter för att utveckla matematikundervisningen. Jag kommer att vara där som representant för Vetenskapens Hus.

Blivande rektorn för Södertörns högskola, Moira von Wright, har som bekant gett uttryck för sin vetenskapssyn i ”Genus och text”. Jag lovade ju i ett tidigare inlägg att skriva mer om denna av Skolverket beställda genusutredning kring fysikläromedlen, och vi vet redan att von Wright anser att:

* ”En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan.” (sid 7)

* ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.” (sid 59)

* ”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden.” (sid 64)

Hur ska då detta dilemma lösas – att det av Patriarkatet inrättade naturvetenskapliga tänkesättet tillämpas på fysikaliska fenomen? Förslaget (von Wrights egna tankar kombinerade med någon Hardings idéer) är så bisarrt att jag måste citera det, utifall jag skulle ha missförstått något (sid 64). Kom ihåg att von Wright pratar om fysik:

Patriarkal kunskap?

Matte - förlegad patriarkal kunskap?

”Det traditionella naturvetenskapliga tänkesättets och den naturvetenskapliga kunskapens överhöghet och tolkningsföreträde är emellertid inte självklar och evig. Kanske kan man rentav ompröva fysikens plats som grundläggande vetenskap och som ideal för andra vetenskaper? Harding (1998) ifrågasätter inte fysiken som vetenskap, men hon ifrågasätter dess plats högst i vetenskapernas hierarki, och föreslår att man vänder upp och ner på den hierarki över vetenskaperna som Wienkretsen slagit fast. Hon motiverar detta med att fysiken i sig är en tveksam modell för att begripa sig på fysik, och menar att de vetenskaper som är mest kritiska och kontextsökande bland human- och samhällsvetenskaperna (social sciences) kan erbjuda de bästa modellerna för vetenskapliga undersökningar, även för fysiken. Detta eftersom effekterna av naturvetenskapen också utgör en del av naturvetenskapen. På så sätt är naturvetenskapen grundad i samhällsvetenskapen och allt som en naturvetare gör eller tänker blir en del av den sociala världen.” (!)

Genus och text är fullt av intressanta citat, jag kan av utrymmesskäl inte ta upp alla.

Sid 12: ”En dikotomisering i åtskiljande-manlig och förenande-kvinnlig kunskap har sin motsvarighet i de genusspecifika sätt att förhålla sig till kunskap som dagens män och kvinnor socialiseras in i, där flickor tenderar att bejaka en mer sammanhängande kunskap, medan pojkar tenderar att bejaka ett mer fragmenterat och åtskiljande kunskapande… Mot bakgrunden av den svenska skolans jämställdhetssträvanden kunde man här säga att skolan bör värdera båda dessa former av förståelse och strategier, samt uppmuntra till variation och gränsöverskridanden för både flickor och pojkar.”

Man kan undra varifrån von Wright får sina idéer, och förutsatt att det hon påstår stämmer kan man undra varför hon vill ändra på själva fysikämnet, om nu män och kvinnor socialiseras in i de olika sätten att förhålla sig till kunskap, istället för att låta flickor få tillgång till det som tills nyligen visst var förbehållet Patriarkatet (minns citatet från Genus och text: ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.”)

Sexism

Sexistiskt förhållande mellan energi och materia?

Men glöm inte att det finns så många inspirationskällor för genusvetare som är intresserade av naturvetenskap. En sådan inspirationskälla är tex Luce Irigaray som haft stort inflytande på den feministiska rörelsen i Europa. Från wikipedia: ”I Irigarays essä Le sujet de la science est-il sexue? från 1987 analyseras Einsteins relativitetsteori från ett postmodernt social-konstruktivistiskt genuspespektiv. Hon frågar sig om Einstein’s välkända formel E = mc2 är sexistisk. Hon menar att formeln privilegierar en hög hastighet, nämligen ljusets hastighet, på bekostnad av lägre hastigheter som är mer betydelsefulla inte minst för kvinnor. Einstein anklagas för att vara fixerad vid höga hastigheter, vilket enligt Irigaray reflekterar Einsteins sexistiska inställning.” (!!!)

På sidan 13 under rubriken ”Att skapa mening åt uppgifter – några genusaspekter” får vi ett (tydligen välkänt) exempel på hur flickor och pojkar som ges samma fysikuppgift uppfattar både den och lösningen på olika sätt och detta anses bevisa ”skillnader i flickors och pojkars sätt att resonera” och att  ”Flickor tenderar att ge det sammanhang där en uppgift formuleras större betydelse än pojkarna gör, och flickor abstraherar inte uppgifterna från sitt sammanhang”. Detta manifesteras tydligen i sockret i teet-frågan. Här är uppgiften (sid 14):

Detta experiment saknar genusperspektiv

Fysikexperiment som saknar ett genusperspektiv

”Molly brukade alltid skoja med sin pappa att han en vacker dag skulle röra ett hål i bottnen på sin kopp. Pappan sade att han ville vara säker på att sockret hade löst upp sig ordentligt. Molly föreslog att han skulle sätta sockret i teet genast då han hade hällt upp det ( i stället för fem minuter senare), då skulle det lösa upp sig och inte kräva lika mycket rörande. Ta reda på hur mycket den tid som behövs för att lösa upp sockret är beroende av vätskans temperatur. Kontrollera att din undersökning är vettig, t.ex. använd förnuftiga temperaturer och en rimlig mängd socker för varje test. När du är färdig, skriv en kort beskrivning av vad du har gjort. Rörde du om i teet? Förklara varför du gjorde det (eller inte gjorde det?).”

”Barnen skulle planera sin undersökning tillsammans. En av pojkarna föreslog genast att man skulle testa fyra olika temperaturer för att erhålla ett brett spektra att läsa av. Några minuter senare föreslog en av flickorna: ”Vi kommer att göra två försök. Ett försök, där vi sätter i sockret genast, och ett annat där vi sätter in sockret fem minuter senare.” Pojken utmanade detta: ”Vi behöver minst tre (försök) – ett som väntar tio minuter.” Pojken förklarade för läraren att han ville göra ett tredje försök efter att ha lämnat vattnet stående under tio minuter, då det var kallt. Men flickan sade: ”Men ingen sätter in sockret i det tio minuter senare” (Hon refererade till teet då hon sade ”det”). Det framgick snart tydligt att både pojken och flickan förutspådde, att ju kallare vatten, desto längre tid skulle det ta för sockret att lösa upp sig, och att de därför skulle undersöka hur temperaturen påverkade lösandet. Men läraren var förbryllad över att flickan inte ville göra tre försök.”

Flickan: Varför skulle jag göra vad pojkarna vill?

Läraren: Men han har kommit med ett förslag.

Flickan: Jaa, ett förslag och du vill att jag skall göra det. Tycker du att det är en bra idé?

Läraren: Jag tycker att det är en bra idé.

Flickan: Men om jag inte tycker det, måste jag ändå göra det?

Läraren: Kommer det att säga dig någonting? Ge honom en god orsak till att du inte skulle göra det.

Flickan: Stämmer. Situationen är den, att någon vill att deras socker skall lösas upp snabbare i teet, eller hur? Och vi, ingen, men de vill fortfarande ha varmt te eller hett te, men de vill inte ha kallt precis. [sic]

Läraren: Du hänger upp dig på det här i stället för på det som du skall försöka lista ut.

”Den vardagliga situationen var alltså ovidkommande för både läraren och pojkarna. För flickan var den däremot central. För henne handlade problemet om faderns osötade te, och hon sade upprepade gånger: ”Ingen dricker kallt te.” Trots sina frågor lyckades läraren inte förstå situationen utifrån flickans perspektiv.”

Därefter (sid 15) följder ”Diskussion” där von Wright bidrar med några viktiga insikter för svensk pedagogikforskning:

”Om vi då sammanfattar lärdomen från exemplet med sockret i teet på följande sätt: Samma uppgift kan uppfattas på många sätt, och samma uppgift kan därmed bli många olika uppgifter. Det finns vissa sätt som anses ”bättre” än andra i den naturvetenskapliga undervisningen, och pojkar tenderar att utveckla den typ av tänkande som premieras i högre grad än flickor. På vilket sätt kunde man förvänta sig att ett genuskänsligt läromedel i fysik tar hänsyn till dessa skillnader?”

Det vardagsnära får inte heller befästa könsstereotyper

Vardagsnära exempel i fysikböcker får inte heller befästa könsstereotyper

Jag tror knappast att den frågan var ”central” för flickan. För övrigt, om det bara handlar om att konstatera att det tar längre tid för sockret att lösa sig ju kallare te så räcker det som flickan föreslår med två försök, men om man ska undersöka i detalj hur detta beroende ser ut (linjärt, exponentiellt osv) så är det lämpligt med flera försök. För hur ska man tolka frågan ”hur mycket tiden är beroende av temperaturen”? Antingen finns ett beroende eller så inte, och om det finns så borde frågan preciseras. Om nu någon pedagog formulerat frågan så som ovan eller om någon svensk pedagog felöversatt frågan från engelska kan jag inte uttala mig om, men det språkliga förfallet går som bekant hand i hand med genusvansinne och annan idioti så vem är förvånad. Von Wright föreslår inte heller om/hur frågan ska omformuleras utan snarare är det viktiga att ta flickans oro över att teet blir kallt på allvar, man kanske till och med borde avbryta hela fysikförsöket och börja fundera över hur det känns att bli serverad kallt te när normen är varmt te, och om detta är en sorts omvänd härskarteknik?

Tekoppen och sockret är för övrigt intressant eftersom von Wright dels upprepade gånger efterlyser fler ”verklighetsnära anknytningar” som flickor kan relatera till när det gäller fysikuppgifter, men när regnbågar och tedrickande kommer upp så blir det ändå fel, eftersom de beskrivna situationerna inte är tillräckligt ”genuskänsliga”. Sid 18:

”Med ovanstående exempel och diskussion har jag velat visa att kontextualiseringsfrågan inte är oproblematisk, att kontexten ibland kan motverka sitt syfte och att skillnader mellan hur elever uppfattar en kontext ofta är genusspecifika. En viktig påminnelse, som exemplet med sockret och teet ger oss, är att det finns olika sätt att närma sig en problemställning. Redan själva upplevelsen av frågan blir olika för olika elever, och den gestaltning som uppgiften får leder i sin tur till att man uppfattar uppgiften på olika sätt. ”

Men inte bara det, fysikuppgifterna krockar även med andra begrepp som ingår i den intersektionella förståelsen av genusbegreppet – exempelvis kulturell bakgrund:

”Murphy (1998) har tittat på genustypiska skillnader, men skillnaderna kan även vara kulturella. Kontextens betydelse och exemplens symboliska innebörd varierar stort mellan olika kulturer. ”Verklighetsnära anknytningar” är således långt ifrån okomplicerade ur jämställdhetssynpunkt… Samtidigt kan vi konstatera att en kontextualisering är problematisk eftersom den inte kan motsvara alla föreställningsvärldar” (sid 18)…

”Det finns ingen entydig given verklighet i förhållande till vilken alla elever kan känna igen sig. Därför blir en anknytning till ”vardagsverkligheten” inte nödvändigtvis underlättande eftersom alla inte delar den förmodade gemensamma vardagen som läromedlet exemplifierar med. I exemplet med flickan och sockret förde vardagsverkligheten flickans tankar i en viss riktning. För en person som aldrig har kommit i kontakt med det engelska tedrickande kan det verka förvirrande att ha just te som exempel… Att naturvetenskapen är formulerad inom den västerländska kulturen kan innebära problem för dem som tillhör en annan kultur. För dem kan naturvetenskapens värden och läromedlens formuleringar uppfattas som en kritik eller attack mot den egna kulturen. Även inom den västerländska kulturen kan naturvetenskapen tolkas som en subkultur emedan många elever måste överskrida kulturella barriärer när de försöker hantera den naturvetenskapliga subkulturen.” (sid 24 & 26).

Hur rimmar det med jämställdheten att studera ljus?

Hur rimmar det med jämställdheten att studera ljus?

Och givet detta måste naturligtvis alla blivande läromedelsförfattare insamla fullständig kunskap om all världens människors livsvillkor och preferenser i all världens hörn och anpassa sina fysikexempel efter det som är gemensamt och inte riskerar att kränka eller alienera någon. Horder av traumatiserade grundskole- och gymnasieelever kommer att få knapra antidepressiva om genusvetarna inte genast gör en intersektionell insats här. Tedrickande är ju inte norm i vissa kulturer, medan andra kulturer inte bygger elektriska kretsar och åter andra inte använder sig av prismor, och vad är det då för poäng med att studera ljus, något som för övrigt inte heller finns på alla platser och i alla tider som tex norr om polcirkeln under vintersolståndet? Det gäller verkligen att hålla ögonen öppna (om det nu finns något ljus), för ett intersektionellt läromedel inbegriper att antingen ta in allt med stort A i beräkningen, eller att eliminera alla skillnader man kan finna (som ju i vilket fall är socialt konstruerade) och genusvetarna jobbar frenetiskt på båda fronter här för att hjälpa oss att kunna skriva framtidens fysikböcker.

Dessutom kränker fysikläromedlen enligt von Wright  tidigare generationer genom att skildra tidsmätningens utveckling (sid 37): ”Den ”primitiva människans” metoder att mäta tiden (solur, timglas, vattenur) omnämns för att visa på hur tidsmätningen blev ”riktig” tack vare naturvetenskapen: ”Redan den primitiva människan studerade solens läge…” (Paulsson m.fl. 1996, s. 40). Att den primitiva människan levde i en oordnad tillvaro poängteras ytterligare: ”Någon riktig ordning på tidmätningen blev det inte förrän man började tillverka mekaniska ur” (Paulsson m.fl. 1996, s. 40).”

Marie Curie

Marie Curie

Under ”Den mänskliga kroppen” (sid 47-48) får vi veta att kopplingen till den levande människan och kroppen är ett kriterium för en jämställd text. Likaså bör man exemplifiera med kvinnliga fysikforskare när så är möjligt. Således finner von Wright en lärobok i fysik där man tar upp Marie Curie, men även där finner hon allvarliga jämställdhetsproblem i följande citat: ”I sitt laboratorium sökte Marie Curie svar på vetenskapliga gåtor. Vad hon inte visste var att hennes kropp påverkades av de radioaktiva ämnen som hon undersökte. (Undvall & Karlsson 1996, s.220-221)”

Von Wright kommenterar: ”Båda exemplen förknippar fysiken på ett negativt sätt med kroppen. Citatet om Marie Curies verksamhet i laboratoriet är ett uttalande som direkt vänder sig till känslan och man undrar med obehag om hon fick bröstcancer, missbildade barn eller blev steri. Och följemeningen kan bli att fysik är farligt för kvinnor eftersom kvinnors kroppar är särskilt utsatta. Texten förklarar emellertid inte på vilket sätt kroppen påverkades av strålningen, endast att ämnen som är radioaktiva har vi både glädje av och tar skada av. Den ödesmättade antydningen för dock tankarna till något skrämmande snarare än till att strålningen skulle ha haft en positiv inverkan på Marie Curies kropp— att hon dog i leukemi framgår ej.”

Var förresten inte det att ”vända sig till känslan” just det som von Wright eftersökte för att tillgodose det kvinnliga perspektivet på kunskap?

Ljud

Vad är ljud?

Von Wright beklagar också att fysikläromedel vill förklara vad som döljer sig bakom ljud och vacker musik (sid 56):  ”Rubriken ”Ljuv musik är intressant fysik” (Undvall & Karlsson 1996, s. 73) väcker förväntningar på en anknytning till det estetiska. Men texten överger snabbt den personliga upplevelsen och övergår till fysiken: ”Men vad har musik med fysik att göra? Jo, fysikens roll är att beskriva vad det egentligen är som lämnar ett instrument och sedan fångas upp av lyssnarens öron” (Undvall & Karlsson 1996, s.73). Följemeningen blir att din upplevelse kan vara estetisk, men egentligen handlar den om något annat, och att fysiken står för den sanna beskrivningen. Detta understryks i kapitlets huvudrubrik ”Bakom ljud döljer sig rörelse och kraft” genom användningen av metaforen bakom; en metafor som är ofta förekommande i texterna och som refererar till att vi bakom fenomenet finner dess förklaring och dess sanna natur. Den text som finner sanningen genom att den reducerar den fysiska världen till dess minsta beståndsdelar har föga till övers för det estetiska.”

Var det fysikböcker vi pratade om nu – ja det var det visst!

Von Wright beklagar att tyngdpunkten inte ligger på kunskapens relativa karaktär (sid 22):

”Läroplanerna uttrycker en viss förskjutning från en formativ, strukturalistisk hierarkisk och fast kunskapssyn mot en funktionsorienterad, prövande, ifrågasättande och relativ kunskapssyn. En dylik förskjutning kan iakttas även för fysikens del, men det handlar enligt min uppfattning snarare om ett tillägg, att man ”dessutom” skall diskutera kunskapens relativa karaktär, men inte om en förskjutning av själva tyngdpunkten. Det står också att fysikämnet skall behandlas både som fakta och som mänsklig konstruktion. Selander konstaterar även att samtidigt som ”erbjudandet av mening” förs fram som ett alternativt synsätt är det fortfarande den ”påbjudna meningen” som är förhärskande.”

Fysiken har kapat kraftbegreppet

Fysiken har kapat kraftbegreppet

Vi vet redan att von Wright anser (sid 24) att ”Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokratiidealen”. Men det här tar ändå priset: ifrågasättandet av kraftbegreppet inom fysiken (sid 24): ”Man kan, med Sundgren (1996, s. 86ff), ifrågasätta denna tradition som insisterar på förmedlandet av vetenskapliga begrepp och deras tolkningsföreträde, samtidigt som den invaderar vardagsförståelsen genom att också lägga beslag på vardagliga begrepp och ge dem tolkningsföreträde, som t.ex. kraft. Det mesta man lär sig i skolan har ett mycket begränsat kommunikativt värde utanför skolväggarna. Roger Säljö (1992) konstaterar exempelvis att fysikens kraftbegrepp för de flesta människor har föga kommunikativ funktion utanför undervisningssituationen”

Vad gör genusvansinnet i mitt universum?

Vad gör genusvansinnet i mitt universum?

Det verkar ju som om det bästa vore att avskaffa hela fysikämnet och istället låta eleverna sitta i små grupper och diskutera sinsemellan hur de anser att verkligheten (som dessutom inte med säkerhet finns) är beskaffad. Min verklighet är kanske inte din verklighet och den är definitivt inte genusvetarnas verklighet. Von Wright har här ovetandes kommit med en djup kvantmekanisk insikt om att observatören skapar verkligheten i observationsögonblicket, men hon har inte utvecklat detta vidare, tex vad som händer om vi är flera som samtidigt som observerar någonting. Det måste vara då verkligheten spaltas upp i flera parallella universa som aldrig någonsin kan komma i kontakt med varandra, vilket leder mig till frågan om varför genusvetarna fortfarande befinner sig i mitt universum. Och vad gör de i mina bloggläsares universa? Är detta Moder Naturs prövning av våra bräckliga psyken eller är Everetts flervärldstolkning felaktig, och kan man genom att studera tillräckligt många aspekter av genusvansinnet få hela genusvetenskapens vågfunktion att kollapsa en gång för alla?

About these ads

103 kommentarer till von Wright och tekoppen

  1. Per Hagman skriver:

    Undrar vilka mer än T B som reagerar över utvecklingen.

  2. Alvin Stoltz skriver:

    Citat:
    ”….som t.ex. kraft. Det mesta man lär sig i skolan har ett mycket begränsat kommunikativt värde utanför skolväggarna. Roger Säljö (1992) konstaterar exempelvis att fysikens kraftbegrepp för de flesta människor har föga kommunikativ funktion utanför undervisningssituationen”

    Vafalls! Kraftbegreppet är särskilt aktuellt nu när vi halkar omkring i snön!

    Den enkla fysiken omger oss hela tiden från morgon till kväll. Koka kaffet, göra smörgåsar, lyssna på morgonnyheter, badrumsbestyr ect.m.m.
    Vad menas, har somliga fått spader, eller är det nått virus??

  3. Alvin Stoltz skriver:

    Citat:
    ”fysiken i sig är en tveksam modell för att begripa sig på fysik,”
    Vilket svammel!!!

    Tankarna går till hur det skulle låta om man lät en som aldrig kört bil, inte kan trafikregler och inte vet hur en bil fungerar vara bilskollärare

  4. uffenordholm skriver:

    Rolig läsning, även om den samtidigt är lite oroande. Men jag vill ändå veta, och det känns viktigt för mig som navigationslärare: skall det verkligen vara ”noll om polcirkeln”?

  5. wodinaz skriver:

    Dessa figurer tycker det kanske är roligt att ägna sig åt dylikt när det kommer till fysik och ämnen de känner att de inte har något behov av, eller förstår meningen med. Jag tvivlar emellertid på de skulle ha samma förhållningssätt gentemot medicin. Skulle dessa politiskt korrekta religiösa fanatiker förhålla sig likadant om några av deras favoritgrupper, t.ex. någon afrikansk stam, höll på att utplånas till följd av någon med västerländsk medicin lättbotbar sjukdom?

    Då skulle förmodligen den bästa approximationen av verkligheten, istället för godtycklig berättelse om verkligheten vara att föredra.

    Givetvis är det omöjligt att erhålla den fulla sanningen och fullständigt objektivt förstå universum — för det behövs i princip ytterligare ett universum att lagra all information i. Det betyder inte att sanningen inte existerar, eller att godtyckliga ”berättelser” om den är lika bra eller ojämförbara.

    Detta är ren satanism, faktiskt. I bokstavlig bemärkelse.

  6. robban skriver:

    ovanstående text som du citerar bitar av bevisar att en del kärringar inte ska lämna spisen*. fattar du egentligen hur mycket tid och tankemöda hon har lagt på att tälja ihop texten? och ingen gång reflekterade hon över om den var rimlig :)

    *är lite ironisk.

  7. uffenordholm skriver:

    Men robban…. Om MvW hade reflekterat över om texten var rimlig eller inte så hae hon kommit fram till att den inte var det. Och som en direkt följd av det hade MvW blivit arbetslös. Och, oavsett hur korkad man är i övrigt, tror jag ingen medvetet gör sig själv arbetslös!

  8. Lennart W skriver:

    Eftersom jag nu gillar att spela djävulens advokat, måste jag nog ändå försvara MvW lite grann här, i exemplet med flickan. Så här löd uppgiften (min markering med feta bokstäver):

    ”Ta reda på hur mycket den tid som behövs för att lösa upp sockret är beroende av vätskans temperatur. Kontrollera att din undersökning är vettig, t.ex. använd förnuftiga temperaturer och en rimlig mängd socker för varje test.”

    Flickans poäng var ju just att det inte blev en förnuftig temperatur efter 10 min, något som dock både grabben och läraren missade. Var kanske hon som egentligen hade förstått uppgiften bäst, så som den ju faktiskt formulerades?

    Nå, som fysiker själv, är jag väl inte helt nöjd med just problemformuleringen heller i så fall. Tycker pojkens upplägg är intressantare, även om det som sagt nog går utanför den här uppgiftens begränsningar om rimliga temperaturer.

    Om jag nu istället agerar som djävulens åklagare, är det där avsnittet ändå under all kritik. EN flicka och EN pojke under EN fysiklekteion säger precis ingenting som går att generalisera till ALLA flickor, ALLA pojkar, och ALLA fysiklektioner. Det citerade avsnittet har lika litet vetenskapligt värde som vilken anekdot som helst. Finns faktiskt en bra anledning till att SIFO brukar fråga ett par tusen människor i sina undersökningar. I det här fallet kanske ett par tusen elever är en orealistiskt stor siffra, men några fler hade hon, eller snarare Patricia Murphy som MvW citerar från, kunna ha studerat, för att få någon sorts idé om hur olika även olika flickor och olika pojkar är, samt även få en lite säkrare bild av den ev. skillnaden mellan grupperna.

  9. Lennart W skriver:

    Undrar förresten vad MvR hade ansett om provuppgiften jag gav när jag jobbade ett tag på ett gymnasium. Handlade om en teoretisk(!) beräkning av hur mycket is som behövdes för att sänka temperaturen på 5 cl whisky från rumstemperatur till noll grader. (Själv dricker jag förstås min Lagavulin rent utan is.)

  10. Lennart W skriver:

    En möjligen rimligare feministisk kritik mot Einstein skulle vara om vilken roll hans första fru hade i hans första banbrytande arbeten på flera områden.

    Wikipedia: Mileva Marić

    The question whether (and if so, to what extent) Marić contributed to Einstein’s early work, and to the Annus Mirabilis Papers in particular, has been the subject of some debate. However, the overwelming consensus among professional historians of physics is that she did not./i>

    Plus förstås det där om att bakom varje stor man…

  11. Observatör skriver:

    Lennart W. Jag har alltid trott att jag druckit Llagavulin. Har namnet råkat ur för en stavningsreform?

  12. Info skriver:

    MATTE OCH FYSIK FYSIK ÄR INTRESSANTA!

    Inte visste jag, efter gästspel inom många av livets områden, att jag också var intresserad av ämnet fysik och närliggande ämnen! Jag tänker på den första, illustrerande bilden.

    Den är ju faktiskt synnerligen intressant. Klädsam tröja, till exempel! Och flätor som omväxling ibland – inte bara på Gretchen – har jag inget emot. Det påminner mig för resten om ett avlägset fordom, när flätor och långt hår inte heller i Sverige var ett tecken på patriarkalt förtryck och könsmaktordning. Ljusfärgat hår kan också gå an, även om kanske det naturliga, mycket mörka klär det ännu bättre.

    Ja, jag tänker naturligtvis på det fysiska åskådningsobjektet till höger!

    Vad gäller krumelurerna till vänster, så innehåller förvisso också dessa ett och annat element av intresse. Jag ser till exempel på flera ställen ordet DEG. Det påminner mig om, hur jag som barn brukade få förmånen att skrapa ur den läckra degen ur bunkarna, när min mamma bakade bullar och kakor.

    Har jag uppfattat budskapet rätt?

    Hur som helst, hellre en matematikbiennal än en Internationell Kvinnodag. Den 8. mars närmar sig. Hu!

  13. Halvt påläst skriver:

    Varför inte kasta vetenskapen i papperskorgen direkt och låt lobbyisterna ha sitt skit istället kan man undra. Jag läste på Realisten om att de rödgröna ville ha fler pappamånader och att de skiter blankt i div organisationers, inte minst WHO, rekommendationer när det gäller främst amning. De bortser inte bara från vetenskapliga rekommendationer i förmån för feminismen utan de kör på ändå trots att knappt 2 av 10 stödjer förslaget i sin vanliga jag vet bäst-anda. Jag är inte övertygad över att alliansen är så betydande mycket bättre men ändå.
    Etablissemanget är vetenskapsfientligt.

  14. Dr. Jonsson skriver:

    Ja du Moira … tänk vad olika slutsatser man kan komma fram till när det enda ”vetenskapliga” bidraget är ens egen tolkning av en observerad händelse. Kanske fiktiv t.o.m. Det här är min tolkning. Jag sticker ut hakan lite och hävdar att den är bättre än din (trots ironin) ;) [Förhoppningsvis blir den senare internationellt känd som "Dr. Jonssons alternativa tolkning av Molly" :) ] :

    Pojkarna och läraren framstår som ”open-minded” och intresserade av att utforska världen och sammanhangen då de är beredda att göra sig det extra omaket att mäta även vid temperaturer som avviker från ”normen” bara för att vidga sin förståelse. De förefaller alltså att vara nyfikna och ha ett fördomsfritt och rent av normbrytande :) förhållningssätt till uppgiften.

    Molly däremot, förefaller ha en unken och egocentrisk människosyn, inskränkt till de vanor och värderingar som gäller i den egna familjen. Det sträcker sig bara till pappans sätt att dricka te. :) Gravt intolerant då hon är strikt varmt-te-normativ i sitt förutsättande av att ”ingen dricker kallt te” vilket egentligen bara tycks utgå från hennes egen världsbild. Därmed framstår hon återigen som inskränkt och det verkar inte bekymra henne att hennes uttalande därmed kan uppfattas som kränkande för de klasskamrater som ännu inte kommit ut med att de föredrar kallt te. :)

    På det hela taget tycks flickan i det här exemplet aktivt avvisa såväl männsikor med andra livserfarenheter och livsval som ett tillfälle till ökad förståelse genom att gå utanför invanda mönster. Hon framstår helt enkelt som ett skräckexempel på en inskränkt människa och läraren gjorde helt rätt som inte gav efter för hennes intoleranta världsbild. :)

    Skulle jag – som du och kanske många andra gör – ta den här berättelsen om Molly som nåt slags belägg för att dra långtgående slutsatser om utformningen av naturvetenskaplig utbildning i Sverige och hur pojkar resp flickor är, skulle jag i enlighet med min tolkning ovan kunna komma fram till att dagens män och kvinnor verkar socialiseras in i ett exkluderande-kvinnligt resp inkluderande-manligt förhållningssätt till kunskap. ;) Vidare skulle jag konstatera att flickor inte verkar ha ”det som krävs” för att studera naturvetenskap – allra minst att forska och bryta ny mark. Alltså borde man avråda eller t.o.m. hindra flickor från att studera naturvetenskap. Till sist skulle jag slå fast att flickor/kvinnor [som alla givetvis är som Molly] generellt verkar så inskränkta att de i demokratins och öppenhetens namn bör kvoteras bort från bolagsstyrelser och universitetsledningar så långt det är möjligt. :)

    Som tur är finns såna som Tanja, och andra ”verklighetens kvinnor” som ger en helt annan bild än skrönan om Molly, så jag drar inte de slutsatserna. Men med din metodik skulle jag gjort det.

  15. rogerklang skriver:

    Dikotomiskt vill jag påpeka att Von Wright är särskillnadsfeminist, om jag ska kunna kommentera.

    Om ifall matematik- fysik- och kemiinstitutionerna på våra universitet införde ”könsneutral” undervisning, så skulle nivån och standarden på vårt välstånd sjunka drastiskt. Det är en rent objektiv stipulation! Sen må man tycka vad man vill om jämställdhet.

    Mvh Roger Klang, Lund Scaniae

  16. Ya Krivetko skriver:

    Det bästa vore att hålla denna von Wright så långt från akademin som möjligt….. stakars Södertörns Högskola….

  17. Ya Krivetko skriver:

    Lennart W.

    Du hade en bra poäng angående EN pojke/flicka – ALLA pojkar/flickor. Men detta påminner mig om en gammal anekdot:

    En ingenjör, en fysiker och en matematiker åker tåg någonstans i England och ser en svart får. Ingenjören säger: ”Ser Ni! Alla får i England är svarta.” Fysiker svarar: ”Det är fel att säga så här. Man kan bara säga att det finns svarta får i England.” Därefter säger matematiker: ”Egentligen, kan man bara påstå att minst en får i England är svart från minst en sida.”

    Jag håller med att von Wrights analys inte är vetenskaplig. Men min erfarenhet säger att det som hon beskriver inte är något undantag utan snarare en regel. Män och kvinnor resonerar i genomsnitt på olika sätt. Å andra sidan tycker jag inte att man ska skrika högt om detta (som von Wright gör) och säga att det är orätvisst etc. Det är som det är. Män och kvinnor ÄR olika eftersom de har olika uppgifter i livet och de skapades genom evolution så att de kan lösa dessa uppgifter på bästa möjliga sättet.

  18. uffenordholm skriver:

    Ya Krivetko: jag skulle vilja påstå att man kan inte ens säga att ett engelskt _får_ är just _svart_… Det skulle egentligen krävas en någorlunda nogrann undersökning av djuret i fråga för att säkerställa dess genetiska tillhörighet och färgen på den ull som tågresenärerna kunde se.

    Och på tal om skillnader mellan män och kvinnor läste jag någonstans (dvs det kan vara fel, men kan också vara rätt, någon som har källa får gärna berätta) att båda könen har, genomsnittligt, samma IQ. Men där är trots allt en del skillnader: medan kvinnorna är tätt sammanpackade runt medelvärdet, har männen en stor spridning. Det borde medföra att en kvinna har mindre chans att bli snille än en man, men också mindre risk att bli pucko, om allt annat är lika. Vad skall genusforskarna göra åt det?

    Vad gäller MvW skulle det vara interessant att få veta vad som sades om hennes arbete när hon lade fram det. För visst är det så, och rätta mig gärna om jag har fel, att när man presenterar ett akademiskt arbete skall detta granskas av andra? Vilka var då dessa andra? Vilken bakgrund har de? Vad sade de om MvWs arbete? Vad kan de om fysik?

    Och eftersom YK tagit sig friheten att komma med en anekdot, tar jag mig samma frihet:
    En kemist, en fysiker och en matematiker är på samma konferens. På kvällen sitter de i hotellbaren och småpratar. Matematikern går och lägger sig först, någon minut senare går kemisten och lägger sig, tätt följd av fysikern. Slumpen har placerat deras hotellrum i samma korridor, och när fysikern kommer till korridoren står kemisten där och begrundar en tom papperskorg. Några meter längre bort i korridoren brinner det, men kemisten gör inget med vattenkranen han har precis bredvid sig.

    Fysikern frågar kemisten vad han grubblar över, och han svarar att han funderar på vad, av de saker han har omkring sig, ger mest koldioxid när han blandar det med vatten. Han behöver nämligen koldioxiden för att släcka branden.
    Fysikern rycker åt sig den tomma papperskorgen, fyller den med vatten och häller vattnet på elden, som slocknar. Kemisten och fysikern lägger sig.
    Nästa morgon, vid frukostbordet, frågar de matematikern om han inte sett branden i korridoren föregående kväll. Jovisst, svarar matematikern. ”Men varför gjorde du inget åt den?” frågar de andra två förvånat. ”Det fanns en brand, en vattenkran och en tom papperskorg. Lösningen var ju uppenbar!” svarar matematikern.

    Nästa år råkar samma kemist, samma fysiker och samma matematiker sitta på samma hotellbar efter dagens konfererande. Återigen går matematikern och lägger sig först, innan kemisten följs av fysikern. Återigen brinner det i hotellkorridoren, men matematikern bara tömde den fulla papperskorgen.
    Nästa morgon frågar kemisten och fysikern varför han inte gjorde något, nu när han såg branden. ”Nu är ni orättvisa”, svarar matematikern. ”Jag gjorde visst något åt problemet med branden: jag tämde paperskorgen som var full. Därmed har jag reducerat problemet till ett vi redan löst!”

  19. Jerker Montelius skriver:

    Är det ingen mer än jag som får lätta kväljningar av att se att en person som MvW överhuvudtaget släpps in på en akademisk institution. Humanist eller inte så verkar hon ju inte ha det minta hum om vetenskaplig metod eller teori.

    Hur i hela friden skall den människan kunna leda en verksamhet med högsta mål att bedriva vetenskaplig forskning med den inställningen?

    Även inom pedagogik måste det väl gå att genomföra vetenskapliga experiment.
    Om MvW har en tes om att man lär sig mer fysik genom att diskutera folksagor så låter vi naturligtvis en testgrupp genomföra sådan utbildning. En kontrollgrupp får traditionell fysikundervisning med allmänna brytningslagen o.s.v. Till sist genomför vi ett likadant fysikprov på båda grupperna och en oberoende part får i uppgift att rätta proven och sedan utvärdera om vi kan se någon som helst statistisk signifikans i påståendet.

    Vi behöver inte diskutera, argumentera, problematisera och tolka enligt genusregler. Vi går ut och kollar det!
    Är det inte själva vitsen med objektiv vetenskap.
    Om ett påstående är sant eller falskt kan prövas.

  20. Erik skriver:

    Lennart W:

    ”Om jag nu istället agerar som djävulens åklagare, är det där avsnittet ändå under all kritik. EN flicka och EN pojke under EN fysiklekteion säger precis ingenting som går att generalisera till ALLA flickor, ALLA pojkar, och ALLA fysiklektioner. Det citerade avsnittet har lika litet vetenskapligt värde som vilken anekdot som helst.”

    Just det, klockren kommentar och grundläggade vetenskaplig regel! Vi sitter och diskuterar huruvida exemplet stämmer när det vetenskapligt är helt irrelevant om just detta exempel stämmer vilket gör diskussionen som Moira Von Genus försöker starta värdelös.

    Genusvetare använder gång på gång undantag som bekräftar regler för att hitta på egna nonsensregler. Snett urval brukar man kalla detta och de gör det om och om igen i boken jag läste (av Yvonne Hirdmann) jag tänkte för övrigt skriva en andra del men jag blev vansinnig av att försöka läsa ut den. Den var så uselt underbyggd man kunde ersatt all forskning med ”jag bestämmer”

    ”En möjligen rimligare feministisk kritik mot Einstein skulle vara om vilken roll hans första fru hade i hans första banbrytande arbeten på flera områden.”

    Javisst, men då bör vi i konsekvensens namn fråga vilka roll manliga storheter som J-P Sartre hade för sin KK Simone De Bevoire också. Med största sannolikhet kommer det att bli lika många kvinnor som hade hjälp av mannen de hade sex med som det är män som hade hjälp av sin kvinnliga sexpartner.

    Som de berättade på en av våra föreläsningar. Freud kunde inte fatta hur Jung stal hans ideer, det visade sig de hade sex med samma kvinna.

    Beträffande Luce Irigaray är hon första rangens tokstolle. Hon kan skriva vad som helst. Teorier om flytande och fasta kroppar som är så dumma att man inte tror sina ögon. Hon är ändå inte värst. Värst är nog Helene Cixous som vill göra uppror mot logocentriskt och phallocentriskt tänkande.

    Hon fantiserade ihop termen ”phallogocentrism” – förmodligen för att slippa forska vad som är vad.

    ”Like other poststructuralist feminist theorists, Cixous believes that our sexuality is directly tied to how we communicate in society.”

    På tal om Einsteins Hjälp från sin fru verkar Cixous i haft en nyförälskad 13 årig flickas syn på Derrida, hon var så imponerad av Derrida hon skrev en avhandling med titeln
    ”Portrait of Jacques Derrida as a Young Jewish Saint”

    Riktigt hur ett akademiskt fält kunde bli ett tillhåll för galningar är det ingen som kan förklara. De flesta som försökt skyller lite skamset på att bara man hade rätt politiska åsikter och skrev krångligt kunde man lämna in vad som helst.

  21. Erik skriver:

    Jerker:

    Det är politisk korrekthet i ett nötskal.

    En person som hatar vetenskap som rektor för en högskola och professor i pedagogik

    En person som springer efter småflickor som polischef och föreläsare om sexuella trakasserier.

  22. Ya Krivetko skriver:

    uffenordholm

    Angående anekdoten: :-) Den är hellt rätt!
    (Men jag har hört den tidigare!)

  23. Kalle skriver:

    Att en blivande rektor kan resonera så här är riktigt skrämmande, det är inte konstigt att det går som det går med Sveriges skola.

    Jag har svårt o tro att folk vill ha det så här? Framtida generationer kommer att vara sämre utbildade pga. medvetet sabotage från verklighetsfrånvända kunskapshatande samhällsingenjörer. Måtte något parti snabbt ta ställning mot detta vansinne, upplysare som Bergkvist ger hopp om att så kan ske en vacker dag.

  24. Oscar skriver:

    Att diskutera med postmodernister är som att veta en elektrons position och hastighet samtidigt – omöjligt.

  25. Jack skriver:

    Jerker, exakt min tanke också. Skeppa ut alla feminister och genusvetare på nån ö, låt dem bygga sitt eget samhälle och se hur bra det går för dem.

    I ärlighetens namn skall då motsvarande icke-feminister få bygga från början på samma sätt. Jag kan se en mångårigt löpande TV-show av detta.

    Redan har tv-shower gjorts med namn som ”When women rule the world” (kvinnor styr över ”alfahannar” på en ö) och ”testees” ( =testpersoner (och nedvärderande av mannen (jmfr testes=testiklar) Varför inte en serie om kvinnor där man kallar kvinnorna för ”titties”?), män som har det som jobb att vara medicinska experiment). Allt detta är framtida feministiska ideer. Det är förresten intressant med det feministiska fokuset på att porträttera kontroll över och insikt i ”alfahannen”.

    När det kommer till verkligheten är alfahanne något som uppstår i interaktionen med kvinnor och inget kvinnor kan kontrollera. Förlöjligande av en bild av ”alfahanne” verkar dock populärt. Som om alfahanne skulle vara något en del män är i sig själva. Förlöjligande och felaktigt namngivande av ”alfahanne” är en berättelse om kvinnans totala kontroll över den sista bastionen av manlig styrka. Återigen finns det atomer de missar att se.

    I verkligheten överlämnar även feminister med sprudlande entusiasm sina väninnor eller sig själva till en alfahanne, de kan inte hjälpa det. Alfahannen är i själva verket en inställning gentemot en man efter en serie upplevelser av mannen och förstärkta av att andra kvinnor delar samma inställning. Alfahannen är händelser i kvinnans inre som hon är biolgiskt skapad för att ha, det är bortom hennes kontroll.

    Uffenordholm,

    Från http://en.wikipedia.org/wiki/Intelligence_quotient
    ”Studies also illustrate consistently greater variance in the performance of men compared to that of women (i.e., men score more scattered throughout the spectrum of scores”

    ”Traditionally, correlation for IQ and outcomes is viewed as a means to also predict performance; however readers should distinguish between prediction in the hard sciences and the social sciences.”

    Även: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lawrence_Summers
    Lawrence Summers fick avgå som rektor för Harvard för att han nämnde 2005 vad forskning faktiskt visat, att spridningen på manlig intelligens enligt vissa mått är större vilket skulle kunna förklara varför fler män än kvinnor fortsatte inom matematik. ideologi före kunskap.

    Notera hur svenska wikipedia inte beskriver detta som annat än ”spekulationer” trots att det finns stöd. Nåväl, jag borde ändra själv…

  26. AV skriver:

    Förutom att det givetvis är förkastligt att dra några som helst slutsatser av tre individer (lärare, flicka, pojke) har flickan faktiskt missat en sak när hon säger: Men ingen vill ha kall te.

    Iste! När man gör iste brygger man först vanlig te som sedan blandas med ganska mycket socker. Sedan får teet svalna i vattenbad. Så kall te är en realistisk mätpunkt.

    Vad hon dessutom missat är vetenskapens mål att hitta generella lagar. Dvs att man kan börja i en vardaglig situation och observerar den. Det man upptäcker där kollar man av även bortom det realistiska. Om vi bara hållit oss till vardagliga situationer skulle vi bara känna till synligt ljus och värme. Alla andra våglängder av EMS skulle vara totalt okända. (Dessa har dock blivit en del av vår vardag)

    MvW är en katastrof.

  27. AV skriver:

    Det var alltså MvW som missat detta med vetenskapliga mål, inte flickan.

  28. Osynlige Mannen skriver:

    Och jag som brukar låta mitt te dra i minst 10 minuter så att det blir starkt och gott (och uppiggande). Men till skillnad från mig, tar inte min fru socker i sitt te. Nu inser jag att här finns underlag till ett större forskningsprojekt. Var söker man (kvinna) genuspengar? Dessutom minns jag en fd kollega berätta att hennes farmor med bestämdhet hävdade att te blir godare om mjölken hälls i koppen först. När vi byggt upp en hel institution kommer nästa forskningsutmaning: Kaffe.

  29. Johan skriver:

    Uffenordholm: Vad jag vet brukar man vid utformning av IQ-test försöka justera så att båda könen får samma genomsnittsresultat; det anses liksom ingå i kalibreringen av testet.

    När det gäller te-exemplet kan jag inte låta bli att tycka att det finns en pedagogisk poäng med att ta upp det till diskussion, även om det kanske inte är exakt den som von Wright framhåller. I skolans matematik- och fysikundervisning tyckte jag att det vimlade av uppgifter som var rena matte- eller fysikproblem men hade iklätts en verklighetsdräkt, vilken man som elev förväntades bortse från (genom att avstå från att tillämpa sin erfarenhet av verkligheten). Exempelvis kunde man få en måttskiss över ett rum som skulle tapetseras samt information om tapetvådernas längd och bredd, och tillhållas att räkna ut hur många rullar man skulle köpa. Om det verkligen hade handlat om tapetsering vore det då vettigt att dra till med lite mån för problem med mönsterpassning, svåra ställen där man måste klippa till tapeten och få stuvbitar, extravåder för åtgärdande av nedspillda ställen osv. Att det inte var meningen att man skulle tänka så begrep jag rätt snabbt, men jag fick ändå alltid anstränga mig för att inte markera mitt principiella motstånd genom att ge en lösning på både matte/fysikproblemet och verklighetsproblemet, vilket jag hade fått erfara inte var någon bra idé. Jag tror inte att det kan uteslutas att den här sortens låtsasförverkligande kan ställa till med mer problem för andra än det gjorde för mig, och det skulle kunna finnas en könsskillnad.

  30. Lars A skriver:

    Bästa Tanja!

    Har Du funderat på att skriva en bok om eller snarare mot genusvansinnet?
    Det är så värdefullt det Du skriver här på Din blogg – och jag är säker på att det är många av Dina läsare som tycker det – att det är synd att det stannar i bloggosfären, hur stort inflytande och genomslag denna än må ha. Med en bok kan Du nå ytterligare många fler, sätta igång debatter i fler sammanhang, på ett annat sätt tvinga fienden till bemötande osv.
    Jag tror ingen annan av genusvansinnets kritiker är så väl påläst som Du, ingen har så skarp analytisk förmåga som Du och – framför allt – ingen han en sådan härlig humor som Du. Vi ska skratta ut genusismen med Dig som vårt lysande föredöme.
    Vågar vi hoppas på att Du skriver årets på en gång skarpaste och roligaste bok?
    Hjärtliga hälsningar
    Lars A

  31. AV skriver:

    Johan 12.41: Om du hade lämnat in en redovisning till mig där du först räknat ut att det går åt x antal våder till rummet (matematikproblemet) och sedan problematiserat uppgiften genom att diskutera mönsterpassning. T ex rapportlängden är si och så. Blir tre våder per rulle och en spillbit. Används över dörren och under fönster. Lägger till en rulle till reserv, osv. Gärna underbyggt med en beräkning för din motivering.
    Då hade jag gett dig MVG i Ma A. Du har inte bara löst ett problem i flera steg, utan valt metod, motiverat denna och analyserat dens giltighet. Klockrent!
    F ö håller jag just nu på att skrämma iväg mina elever från onödiga lån och krediter och förstå villkoren för bra sådana. Med verklighetsbaserade exempel som dunjackor, mobiltelefoner, hemelektronik, resor, bil och hus. Både med räkning och diskussion. Dock inte genusanalyserade.

  32. Tanja Bergkvist skriver:

    Per, många reagerar nog men alla har ju inte en blogg eller orkar granska vansinnet. Det är många luntor jag läst… Känner du till bloggarna Pär Ström och Pelle Billing? Se här: http://genusnytt.wordpress.com/ och
    http://www.pellebilling.se/blogg/

  33. Tanja Bergkvist skriver:

    Alvin, ja fått speder eller virus är en förklaring. Dålig utbildning eller total brist på sådan en annan…

    ”Citat:
    ”fysiken i sig är en tveksam modell för att begripa sig på fysik,” Vilket svammel!!!

    Ja, hon förväxlar den tekniska utvecklingen effekter på samhället med fysikämnet i sig. Ett under hon tog sig igenom gymnasiefysikböckerna – undrar om hon förstod något av fysiken? Provade hon att lösa någon fysikuppgift för att se hur den genusspecifika upplevelsen var?

  34. Tanja Bergkvist skriver:

    uffenordholm, givetvis ska det vara ”norr” om polcirkeln – upptäckte det när jag korrläste på Mattebiennalen igår och åtgärdade det genast :-). Hm, vad är en navigationslärare?

    Wodinaz,
    faktum är att de även då får panik, och hellre drar in en medicin (sid 6 i denna Axess-artikel)

    ”David Rotman beskriver i Technology Review hur läkemedelsbolaget Nitromed för ett par år sedan fick avbryta en studie av BiDil, då resultatet tydligt visade att medlet hade en dramatiskt positiv effekt på svarta patienter. När man tillsatte BiDil till den traditionella mixen av hjärtmediciner sjönk dödligheten för dessa patienter med 45 procent. På vita patienter låg effekten av medicinen inom den statistiska felmarginalen. I det läget bedömde man det som oetiskt att fortsätta ge placebo till kontrollgruppen…. Det finns en risk, menar jag, att vi förlorar på att undvika rasbegreppet i medicinska sammanhang, och jag tror inte att man ska utgå från att uppdelningen av människor i olika genetiska grupper med nödvändighet strider mot den politiska grundsatsen om alla människors lika värde”.

    Någon docent i filosofi i Lund har skrivit den.

  35. uffenordholm skriver:

    Tanja: en navigationslärare är vad man kan gissa med tanke på ordet: någon som lär andra navigera. Och ”navigera” i detta sammanhang betyder att kunna hitta på sjön, väjningsregler, dagersymboler, lanternor, fyrkaraktärer och annat smått och gott. Mycket förenklat motsvarar det körkortets teoridel förflyttat till havet.

  36. Tanja Bergkvist skriver:

    robban, har du tänkt på att om hon stannar vid spisen (och underförstått föder barn) så får vi flera sådana här texter. ;-) Uffenordholm har gett dig ett bra svar ser jag!

    Lennart W, faktum är att mani vissa kulturer dricker kallt te. Även i Sverige – iste. Nåja, reagerade liksom du på att man utifrån EN flickas reaktion på ETT experiment utarbetar en hel genusteori kring fysikläromedel. ”Det citerade avsnittet har lika litet vetenskapligt värde som vilken anekdot som helst.” Instämmer!

    ”men några fler hade hon, eller snarare Patricia Murphy som MvW citerar från, kunna ha studerat, för att få någon sorts idé om hur olika även olika flickor och olika pojkar är, samt även få en lite säkrare bild av den ev. skillnaden mellan grupperna.” Faktum är att man upptäckt att det ofta är lika variation inom könskollektiven som mellan. Detta ska man lösa med ”genussensitiv undervisning” som ”innebär att man har båda könen i åtanke” Fullständig idioti! Detta finns redan idag och kallas individanpassad undervisning! Se SOU 2009:64 eller mitt blogginlägg på temat (börja nere vid bild på glödlampan): http://tanjabergkvist.wordpress.com/2009/08/18/fran-deja-till-rismodellen/

  37. Tanja Bergkvist skriver:

    Info, ”Inte visste jag, efter gästspel inom många av livets områden, att jag också var intresserad av ämnet fysik och närliggande ämnen! Jag tänker på den första, illustrerande bilden.” Det är den andra bilden som har flätor, den första är Mattebiennalens logga, knas! :-)

    Deg står för ”degree” alltså graden av ett polynom och anger värdet på den högsta exponeneten. Men om du nu vill tänka bullbak som du tycks föredra kan du ju definiera en degfunktion enligt deg(temp, tid)
    och när temp=200 grader och tid= ca 20 minuter så får du
    deg(200, 20)=kaka, eller så deg(150, 0)=deg, eller deg(2000, 1)=kol. Välj själv. ;-)

  38. Tanja Bergkvist skriver:

    Halvt påläst, ja så länge etablissemanget/staten sponsrargenusvetenskap på bekostnad av annan forskning så är det ju en indirekt form av vetenskapsfientlighet…

    Dr Jonsson – f-n vad klockren analys (din kommentar januari 28, 2010 kl 5:52 e m) – du borde bli min medbloggare ju! :-)

    Ya Krivetko, den där om fåret känner jag igen från Simon Singhs ”Fermats gåta” :-). Ja du har rätt att resonerandet överlag kan skilja sig åt, men i så fall har ju flickan å andra sidan försprång i andra ämnen osv, varje elev måste lära sig att tänka på det sätt ämnet kräver, vilket inte är en omöjlighet, det von Wright sysslar med är idiot som bottnar säkert i en frustration över att själv inte ha förstått dessa ädla vetenskaper!

  39. Tanja Bergkvist skriver:

    Josef, bra citat det där: ”Samhällsmoralen gror ur gräsrötterna. Gör den inte det beror det på att den har gödslats med för mycket skit från ovan.”

    Uffenordholm- det var ju en riktigt rolig anekdot om kemisten, fysikern och matematiken – tack! :-)

    Apropa det du skrev: ”Och på tal om skillnader mellan män och kvinnor läste jag någonstans (dvs det kan vara fel, men kan också vara rätt, någon som har källa får gärna berätta) att båda könen har, genomsnittligt, samma IQ. Men där är trots allt en del skillnader: medan kvinnorna är tätt sammanpackade runt medelvärdet, har männen en stor spridning. Det borde medföra att en kvinna har mindre chans att bli snille än en man, men också mindre risk att bli pucko, om allt annat är lika. Vad skall genusforskarna göra åt det?”

    Läs tex denna artikel av Germund Hesslow: http://www.mphy.lu.se/avd/nf/hesslow/POPMEDIA/Politik/pdf_filer/DNJamst.html

    I övrigt har jag läst att IQ-testerna är utformade för att kvinnor och män ska få samma genomsnitts-IQ, se här: http://en.wikipedia.org/wiki/Sex_and_intelligence

  40. Dr. Jonsson skriver:

    Haha,
    Tack så hjärtligt för de värmande orden, du min reaktionära hjältinna och förebild.

  41. Tanja Bergkvist skriver:

    Jerker, ”Är det ingen mer än jag som får lätta kväljningar av att se att en person som MvW överhuvudtaget släpps in på en akademisk institution.” Jo, det är vansinne men samtidigt får de skylla sig själva som välder henne. Bra idé att göra försök med kontrollgrupp :-).

  42. Tanja Bergkvist skriver:

    Dr Jonsson - tillsammans kan vi göra underverk! :-)

    Erik, ”Moira Von Genus” - ha ha ha! :-) Du nämner ordet ”phallogocentrism” Påminner mig om svenska statens transportutredning SOU 2001:43
    http://tanjabergkvist.wordpress.com/2009/06/17/genusanalys-av-transportsektorn-del-1/

    ”Riktigt hur ett akademiskt fält kunde bli ett tillhåll för galningar är det ingen som kan förklara.” Du måååste hjälpa mig reda ut detta!!!!

  43. Dr. Jonsson skriver:

    Ja. Hur många och hur starka dom än är … dom ska försvinna till slut.

    Vi kämpar på tillsammans. :)

  44. Tanja Bergkvist skriver:

    Kalle”Framtida generationer kommer att vara sämre utbildade pga. medvetet sabotage från verklighetsfrånvända kunskapshatande samhällsingenjörer.”
    Kunde inte ha sagt det bättre själv! Ja det börjarbli dags att organisera en liten motståndsrörelse!

    Oscar,
    bra att du tar in Heinsbergs osäkerhetsrelation i diskussionen. Men med stöd i EPR-paradoxen kanske postmodernisterna iofs kan hävda att det inte existerar en objektiv verklighet. Tur de inte kan dessa saker! ;-)

  45. Tanja Bergkvist skriver:

    Jack, jag har också tänkt på det – isolera en sådan grupp på en enslig genusenklav och se vad som händer. Mycket intressant psykologiskt och evolutionärt experiment! :-)

    AV, ”Vad hon dessutom missat är vetenskapens mål att hitta generella lagar. Dvs att man kan börja i en vardaglig situation och observerar den. Det man upptäcker där kollar man av även bortom det realistiska. Om vi bara hållit oss till vardagliga situationer skulle vi bara känna till synligt ljus och värme. Alla andra våglängder av EMS skulle vara totalt okända. (Dessa har dock blivit en del av vår vardag)” Bra påpekande! Tänkte också på iste faktiskt :-).

    Osynlige mannen,
    ”Var söker man (kvinna) genuspengar?” Heregud -överallt. Håll koll på ”gensuflödet” på tex http://www.genus.se/ eller prenumerera på regeringens pressmeddelanden på området jämställdhet.

  46. Tanja Bergkvist skriver:

    Johan, du har rätt i att det kan vara ett problem, men jag tror inte alls att det finns en generell skilland mellan könskollektiven. Tex i tapet-fallet som grundskoleexempel kan jag tänka mig att det skulle vara min lillebror som velat ta detaljerna du nämner i beaktning och inte jag. Frågan är relevant men jagser inte detta som en genusfråga utan en pedagogikfråga.

  47. Tanja Bergkvist skriver:

    Lars A - tack för ditt förtroende! :-) Skriva en bok – ja det finns sådana planer! Och annat också. Vi får se, befinner mig i ett övergångsskede just nu och det kommer snart att klarna!

    uffenordholm,
    ok det vardet jag inte var säker på – mark, himmel eller sjö, men då vet jag nu! :-)

  48. Dr. Jonsson skriver:

    Moiras metod kallas för anekdotisk bevisföring. Vi har redan sågat hennes metod tämligen grundligt här ovan, så det här slår väl in redan öppna dörrar, men ändå: Här lite saxat från Wikipedia (trol. ej skrivet av genusvetare), min fetstil:

    I vetenskapliga sammanhang är en anekdot ett enskilt exempel som används för att styrka ens påståenden. Anekdotisk bevisföring anses allmänt sämre än statistisk bevisföring.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Anekdot

    Anekdotisk bevisföring, eller anekdotisk evidens, kallas det när man för att bevisa något, en tes, hänvisar till enstaka fall, ofta personliga erfarenheter och upplevelser. Exempelvis: ”Norrmän är skurkar. Det vet jag för jag blev lurad av en norrman en gång.” Anekdotisk evidens har låg reliabilitet. Det nämns ofta i kontrast till vetenskaplig bevisföring.http://sv.wikipedia.org/wiki/Anekdotisk_bevisföring

  49. Lennart W skriver:

    Tanja! Om du gillar Singh och hans böcker (liksom jag), känner du väl till att han behöver alla vettiga människors hjälp NU. Kiropraktikerna i England har stämt honom för förtal (istället för att vetenskapligt försöka bemöta Singhs kritik i en Guardianartikel). ALLA kan skriva på, inte bara britter! Dvs alla som tycker att vetenskapliga frågor ska avgöras vetenskapligt, och inte i domstolar (eller för all del av vad som är PK — ja där ser man, där skrev även jag det..).

    National Petition for Libel Law Reform

  50. Shastra skriver:

    Undrar hur det hade låtit om flickan och pojken hade tagit omvända positioner? Så här tror jag: strukturell manlig reduktionism insisterar på linjära samband och vägrar se helheten (som i det här fallet symboliseras av tre mätpunkter).

  51. Jerker Montelius skriver:

    Jag kan liksom inte släppa den här MvV och hennes motstånd mot vetenskap, objektivitet och logik.

    Det är speciellt ett citat som jag funderat över.

    ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap.”

    Nyckelordet här är ”brukar”
    Vad jag vill veta är, om det är så, eller är det bara MvV med anhang som ”brukar” kategorisera på detta sätt?

    Är detta bevisat? Var är i så fall den studien?

    Är detta bara ett påstående, så faller med ens hela kopplingen till någon som helst sort av genus.
    Allt reduceras i stället till ett resonemang där MvV är kritisk till objektivitet och vetenskap.

    Dessutom så ser vi att i stort sett vilken som helst modeanalys kan klistras på resonemanget.
    t.ex.

    1600-tal Rom
    ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett kyrkligt perspektiv brukar kategorisera som ”kättersk” kunskap.”

    30-tal Tyskland
    ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett nazistiskt perspektiv brukar kategorisera som ”judisk” kunskap.”

    70-tal Sverige
    ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett klass perspektiv brukar kategorisera som ”kapitalistisk” kunskap.”

    Jag undrar om man med hedern i behåll skulle ha kunnat framföra dessa åsikter utan att spreja en P.K. genusslöja över det.

  52. Erik skriver:

    Jerker:

    ”Nyckelordet här är ”brukar”
    Vad jag vill veta är, om det är så, eller är det bara MvV med anhang som ”brukar” kategorisera på detta sätt?”

    Det är så och har varit så länge och väl att man inom vissa vetenskapliga fält generellt betraktar allting som är vanligast förekommande som ett tecken på förtryck från den grupp som de själva ur ett maktperspektiv anser är majoriteten (majoritet är alltså enligt dem inte antal utan makt)

    Detta innebär att om perspektivet är feministiskt så är vad än som är framgångsrikt betraktat som ”manligt” och vad än som är alternativet betraktas som ”kvinnligt” Det är likadant om du skall lära ut matte till multikulturella klasser. Om vissa kulturer får sämre resultat är det undervisningens som anses gynna den dominanta majoritetsgruppen. Vita har skapat en matte som gynnar dem själva, vita har skapat en fysik som gynnar dem själva osv.

    Sånt här sitter folk på universiteten och upprepar år ut och år in. Och du skall inte tro det bara är genusvetenskap jag menar. Genusvetenskap är precis som Beteendevetenskap mer ett fält än ett ämne. När de säger genusforskare så menar de lika ofta pedagoger, jurister, sociologer och psykologer.

    ”Är detta bevisat? Var är i så fall den studien?”

    Det finns hur många sådana ”studier” som helst. Forskarna gör nämligen ingen omvärldsanalys (de anser objektiva data inte finns) istället går de och frågar folk ”vad tror du” eller ”vad tycker du” och om sålunda folk tycker så anses det bevisat. Kul eller hur? BRÅ gör likadant när de skall ”bevisa” brottsligheten inte ökat. Istället för räkna brottsfall elelr sjukhusskador så frågar de folk om de känner sig utsatta.

    ”Är detta bara ett påstående, så faller med ens hela kopplingen till någon som helst sort av genus.”

    Nej det är inte bara ett påstående, de socialkonsruktionistiska fälten är fulla av studier som via attityder och diskurser tolkar/bevisar sånt här.

    ”Allt reduceras i stället till ett resonemang där MvV är kritisk till objektivitet och vetenskap.”

    Javisst, hon är professor inom pedagogik, vet du vad syftet med pedagogik är nuförtiden? Jo att ändra på barnens val och värdegrund (Ämnet betyder egentligen konsten att lära ut men det förutsätter ju man vill lära barnen några fakta överhuvudtaget)

    ”Dessutom så ser vi att i stort sett vilken som helst modeanalys kan klistras på resonemanget.
    t.ex. 1600-tal Rom ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett kyrkligt perspektiv brukar kategorisera som ”kättersk” kunskap.”

    Enligt en av mina retorikföreläsare skulle man slänga in politiskt korrekta värderingar jämt när man vill övertyga folk om något eftersom pk är den moderna motsvarigheten till kristna kyrkan så där finns tydliga likheter.

    ”30-tal Tyskland ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett nazistiskt perspektiv brukar kategorisera som ”judisk” kunskap.””

    Javisst

    ”70-tal Sverige ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett klass perspektiv brukar kategorisera som ”kapitalistisk” kunskap.”

    Det där är ju just den motivering Moira von Genus har idag. Könsperspektiv och klassperspektiv är samma sak.

    ”Jag undrar om man med hedern i behåll skulle ha kunnat framföra dessa åsikter utan att spreja en P.K. genusslöja över det.”

    Den sistnämnda är ju precis den åsikt som Moira har idag. Fakta är vita borgerliga män, Sagor är multikulturella, socialistiska kvinnor. Slänger du in queerperspektiv också är regnbågsfakta heteronormativa medan sagor är förtryckt gayvetenskap.

    Det enda som inte stämde är att ur Tyska perspektivet anser Moira fakta vara nazistisk kunskap vilket bevisar faktaperspektivet är förtryckande och farligt medan sagoberättande judiska perspektiv så klart är vad godhetens representant Moira vill ha mer av.

  53. Erik skriver:

    fortsättning:

    Något annat är väl inte att vänta?

    Eftersom alla dessa teorier har samma ursprung så vore det ju oförenligt med den vetenskapliga grunden att ha ett annat resultat. Läs själv hur postkoloniala studier utmålar de koloniserade länderna i Afrika som offren medan länder som inte koloniserades är mycket fattigare, läs även apropå ingenting imperialistiska teorin där man förutsade Nordkorea skulle bli Asiens stormakt medan USAs utsugning av Sydkore skulle skapa misär där.

    Det var för övrigt efter den sistnämnda analysen som imperialism på högskolorna började handla om respekt för kulturer, inte som tidigare ekonomiskt vålstånd. Idag är alla helt besatta vid att respektera seder och vanor – dcck inte sina egna.

  54. wodinaz skriver:

    Tanja,

    jag undrar om det verkligen gäller i ett skarpt läge? Som nu i Haiti; varför argumenterar de inte för att den inhemska Voodoomedicinen skall användas istället för besinningslösa donationer till Röda Korset och andra hjälpgrupperingar i Haiti som använder Västerländsk medicin?

    Wodinaz, faktum är att de även då får panik, och hellre drar in en medicin (sid 6 i denna Axess-artikel)

    ”David Rotman beskriver i Technology Review hur läkemedelsbolaget Nitromed för ett par år sedan fick avbryta en studie av BiDil, då resultatet tydligt visade att medlet hade en dramatiskt positiv effekt på svarta patienter. När man tillsatte BiDil till den traditionella mixen av hjärtmediciner sjönk dödligheten för dessa patienter med 45 procent. På vita patienter låg effekten av medicinen inom den statistiska felmarginalen. I det läget bedömde man det som oetiskt att fortsätta ge placebo till kontrollgruppen…. Det finns en risk, menar jag, att vi förlorar på att undvika rasbegreppet i medicinska sammanhang, och jag tror inte att man ska utgå från att uppdelningen av människor i olika genetiska grupper med nödvändighet strider mot den politiska grundsatsen om alla människors lika värde”.

    Någon docent i filosofi i Lund har skrivit den.

  55. QED skriver:

    Här är en ny forskarskola i didaktik med anknytning till diskussionen ovan. Fem nya doktorandanställningar utlyses i dagarna.

    Nationell forskarskola:
    Ämnesspråk i matematiska och naturvetenskapliga praktiker

    http://www.did.uu.se/Lang-math-science.htm

    ”I centrum för vår forskarskola står ämnesspråk i naturvetenskapliga och matematiska praktiker i skolan.
    [...]
    Frågeställningar som anlägger ett genusperspektiv på hur det naturvetenskapliga ämnesspråket gestaltas i klassrumspraktiken är också viktiga inom forskarskolan. Forskning om genus och naturvetenskapligt lärande har först under senare år börjat problematisera ämnenas genusladdning. Det har diskuterats hur lärare tilldelar flickor och pojkar olika förmågor och har olika förväntningar på dem som grupp. Det i sin tur gör att eleverna omedvetet ges olika implicita budskap om vad som är viktigt i just det ämne som det undervisas i. ”

  56. Lasse B skriver:

    Genusvetenskapen är bara en del av den större strävan att avskaffa kunskapsskolan generellt. Denna har sin grund i det felaktiga antagandet att skälet till arbetarklassbarnens underrepresentation vid universiteten beror på att arbetarbarn är dummare än medelklassbarn. Därför satser man på att sänka ribban istället för att stötta med läxläsning i underpriviligierade miljöer.

    På så vis har man uppnått viss bredd i akademierna på bekostnad av excellens. Men klasskillnaderna består, så där for ännu ett antal barn ut med badvattnet.

    Genusvetenskapen i sin tur utgår (i hemlighet) ifrån att kvinnor är dummare än män, och att följaktligen kunskap (i den form vi idag känner den) ska bagatelliseras och omdefinieras. Om fysiken blir lite mer tra-la-la så kanske tjejerna kan göra sig bättre gällande, är strategin för dagen.

    Det är en djupt nedlåtande syn på såväl arbetarklass som kvinnor.

    Hur en nolla som MvW kan uppnå sådan status och aktning att hon enhälligt föreslås som rektor går bara att förstå utifrån ett svågerpolitiskt perspektiv. Det måste väl förihelvete finnas någon mer kvalificerad person, tycker man.

    Stöt i hjallarhornet och låt genustrumpeterna ljuda, för såhär vill vi inte ha det.

  57. Lasse B skriver:

    PS

    Genustrumpet är det roligaste ord jag stött på på länge. Denna blogg har berett mig mycket annat nöje också.

    Och så stavas gjallarhornet just på detta sätt och inget annat. Kollade just.

  58. rogerklang skriver:

    Lasse B är underbart intelligent! Lasse skrev:

    ”Genusvetenskapen är bara en del av den större strävan att avskaffa kunskapsskolan generellt. Denna har sin grund i det felaktiga antagandet att skälet till arbetarklassbarnens underrepresentation vid universiteten beror på att arbetarbarn är dummare än medelklassbarn. Därför satser man på att sänka ribban istället för att stötta med läxläsning i underpriviligierade miljöer.

    På så vis har man uppnått viss bredd i akademierna på bekostnad av excellens.”

    Jag ville bara tillägga att; Om man vill ha både bredd och excellens i akademierna, så ska man inte sänka nivån på undervisningen, man ska utöka betygsgradssystemet till fler nivåer än IG, G och VG!

    Mvh Roger Klang, Lund Scaniae

  59. hej Tanja,
    det är med viss bestörtning jag läser vad vår nuvarande prorektor i Örebro ägnat sig åt tidigare, det hade vi i personalen inte en aning om. Däremot vet vi att ledningen för Örebro universitet (där Wright ingår) beslutat att lägga ned fysikämnet, för att på så sätt göra oss fysiklärare arbetslösa. Våra kurser hade väl kanske inte det genusperspektiv som Wright efterfrågar, och dessutom framförde vi kritik mot flummet offentligt. Det gör man inte ostraffat på landets mest politiskt korrupta högskola, där tystnadens kultur breder ut sig i korridorerna.

  60. Magnus Irestig skriver:

    Moira försvarar sin på Newsmill idag

  61. Andreas skriver:

    http://www.newsmill.se/user/moiravonwright

    Det stämmer, här tar hon avstånd från att hon skulle vara ”Vetenskapsfientlig”.

    Jag har själv inte läst hennes bok, och av fragment kan man kanske inte dra hela slutsatsen. Dock tycker jag att med så många citat som för mig är fullständigt absurda ändå kan skönja en total världsfrånvändhet, och att hon förväxlar modern teknologi/fysikens framsteg och resultat med fysik som ämne. Eller snarare: hon saknar förmågan att se koppling till vad fysiken har gett för effekter.

  62. Andreas skriver:

    http://www.newsmill.se/artikel/2010/01/07/varf-r-vill-s-dert-rns-h-gskola-ha-en-vetenskapsfientlig-rektor
    det var denn artikel som MvW tog avstånd ifrån, eller försvarade sig gentemot.

  63. Johannes skriver:

    Ang indragen medicin för svarta: Vad som egentligen hände efter att forskarna märkte att läkemedlet gav mkt god verkan hos en stor andel av de svarta i testgruppen, var att de avbröt försöket och även gav läkemedlet till kontrollgruppen.

    ”NitroMed’s clinical trial of BiDil in African Americans was halted last year because results indicated that the drug was helping patients dramatically, and experts considered it unethical to continue denying the benefits of the drug to those trial participants receiving placebos.” (MIT Technology Review 108:4)

  64. [...] regeringens beslut den 11 februari att utse Moira von Wright (se tidigare inlägg om detta här och här) till rektor för Södertörns högskola. Man kan ju gå under för mindre. Här ser jag att man [...]

  65. Osynlige Mannen skriver:

    Fysikämnet utvecklas på fler områden, vilket jag skriver om här:
    http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.14146905

  66. [...] Von Wright och tekoppen (forts Södertörn) [...]

  67. [...] trodde Bexell hade den avsikten men att det lätt kunde bli så ändå. Nordin tog sedan upp fallet Moira von Wright som exempel där ”objektivt vetande då förringar kvinnors kunskap” varefter Tanja [...]

  68. Anne-Marie skriver:

    Hej Tanja!

    Jag har läst ditt kritiska eller mycket kritiska inlägg till Moira von Wrigts rapport: Genus och text. Visst, du har vissa poänger. Frågan är om du ändå inte läser texten som fan läser bibeln. Så som jag tolkar din läsning görs den utifrån en i strikt mening naturvetares ståndpunkt. Det är det som gör mig mest bekymrad. Att försvara sin egen forskningsdisciplin in i absurdum framstår i mina ögon som föga meriterande. Det visar snarare på en oförmåga till perspektivrikedom. En sådan universitetslärare är väl ändå ingen god förebild för studenter? Jag lyssnade även på filosofiska rummet och där framstår dina medhållande skratt till Svantes inlägg som direkt kränkande för de som de tycker annorlunda. Har du för avsikt att skratta hånande åt dina framtida studenter när de för fram åsikter med inslag av genusperspektiv som du inte håller med om? I sådana fall vill inte jag vara din student.

  69. [...] som uppmärksammades på Newsmill av en matematiker och en fysiker (jag bloggade om detta här och här) Kritikerna har inte helt fel i att skollitteraturen delvis är skriven på ett ointressant sätt, [...]

  70. [...] våra lärosäten. Södertörns högskola (med en numera rikskänd nytillsatt rektor: inlägg 1 , inlägg 2) har tex just utlyst en ”Högskolelektor i genusvetenskap med särskild inriktning mot [...]

  71. [...] Och så undrar man varför lärarna är stressade och skolresultaten sjunker… Och högskolevärlden har hakat på trenden (Genusväldet intar Södertörn, von Wright och tekoppen). [...]

  72. [...] (genus coh fysik): Genusväldet intar Södertörns högskola, Von wright och tekoppen, Filosofiska rummet imorgon söndag kl 17, Grattis skattebetalare (VR-projekt i genus och lärande), [...]

  73. [...] Mer om detta i dessa inlägg: Genusväldet intar Södertörns högskola, von Wright och tekoppen . [...]

  74. leif lindau skriver:

    Vetenskapshierarkin matematik-fysik-ingenjörsvetenskap- biologi-sociologi- teologi… får i mina och andra vanliga männiksors ögon sin långsiktiga status beroende på vad de olika vetenskaperna verkligen levererar.

    När det gäller jordnära saker som överlevnad och välbefinnande för den egna personen och familjen sätter alla människor jag sett sin lit till den övre delen av skalan. T ex hur mycket man betalar för ett kilo potatis, att bygga en bro eller en mobiltelefon. När det gäller att lura,bedra, och utnyttja andra människor använder man företrädesvis den lägre ändan av hierarkin, som tex rasbiologi, marxistisk vetenskap, avlatshandel, new-agemedcin eftersom i detta område kan man ”producera” vilka resultat och ”sanningar” man önskar för att maximera det egna intresset. Kan man knappast med korrekt matematik.

  75. [...] Vad von Wright menar med det senare är att det inte är så att alla flickor tänker irrationellt och ologiskt (ett tänkande som hon alltså anser karaktäriserar kvinnor och flickor, vilket är minst sagt sexistiskt och kränkande precis som Newsmillartikelförfattarna mycket riktigt påpekar) och vad detta betyder är att flickor som tänker logiskt och analytiskt, dvs enligt den manliga normen, då kan sägas ha ett annat genus (socialt konstruerat kön) än kvinnligt. Vad det är fråga om här är alltså biologiska flickor som internaliserat den manliga maktordningen och antagit manligt genus, för att uttrycka mig på genusspråk. Som bekant ser genusvetarna det som sitt uppdrag att analysera könsmaktsordningen och ”utmana genus” i svensk skola (se några projekt i Grattis skattebetalare!) och det är den hegemoniska maskuliniteten som återskapas under lektionerna kombinerat med den ”manliga rationaliteten” som utgör boven i dramat. Jag har en annan teori. Att svenska elever, både flickor och pojkar, får problem med logiskt och analytiskt tänkande i skolan beror på att pedagogikprofessorer som von Wright tillåts sätta agendan, snarare än att flickorna i denna grupp låtit sitt ”vardagstänkande” vinna över det tvingande symboliska våld som logiken utgör, eller att pojkarna i gruppen antagit ett kvinnligt genus vilket von Wright gärna vill övertyga oss om. Men mer om detta och resten av ”Genus och text” i nästa inlägg. Uppdatering: HÄR! [...]

  76. [...] Manliga krav på rationalitet!? Varför påminner detta mig om något? (manlig rationalitet del 1 , manlig rationalitet del 2 ). Nej ni drömmer inte, det är på riktigt, fast förhoppningsvis i den där datorsimuleringen [...]

  77. [...] visioner i förhållande till vardagliga erfarenheter. Jag vill minnas att en professor i pedagogik redan tagit ett första steg i ämnet genom att uppmärksamma den utopiska visionen i fysikböckerna om att undersöka [...]

  78. [...] Vem är förvånad? Med 700.000 kronor till att undersöka trumpeter ur ett genusperspektiv är detta ytterligare ett steg framåt. För fler VR-finansierade projekt se Grattis saktetbetalare del 1 och Grattis sakettebetalare del 2. För den som är intresserad av det här så har Skolverket som bekant beställt en rapport från professorn i pedagogik och nuvarande rektorn vid Södertörns Högskola,  Moira von Wright, där man studerat fysikböckerna ur ett genusperspektiv. Rapporten heter ”Genus och text” och jag har sammanfattat den i två blogginlägg. Det här är riktigt sjukt – läs det den som inte gjort det: Genusväldet intar Södertörns högskola och Von Wright och tekoppen. [...]

  79. [...] Relaterat: Världen idag: ”Skolorna blir sämre och genusvetarna fler”,  Är genusvetarnas verksamhet laglig? , Skolgenus  (del 1 om SOU 2009:64) , Från DEJA till Rismodellen (del 2 om SOU 2009:64) , DEJA, genuspedagoger och Göran Perssons motionsrunda i studion (del 3 om SOU 2009:64) , Mattegenus i det Butlerska vektorrummet (del 4 om SOU 2009:64) , DEJA:s matteproblem (del 5 om SOU 2009:64), Mitt anförande i Riksdagen , Grattis skattebetalare!, Genusväldet intar Södertörns högskola, von Wright och tekoppen. [...]

  80. [...] startade den här viktiga debatten: Genusväldet intar Södertörns högskola, mer om vansinnet i von Wright och tekoppen. Ber om ursäkt för eventuella stavfel i detta inlägg, orkar inte korrläsa vad jag skrivit idag. [...]

  81. [...] fysikböcker för att de framhåller fysiken som objektiv kunskap.” [se här: 1 , 2 [...]

  82. [...] text som granskar hur ”jämställda” skolans fysikböcker är (och som jag skrivit om här och här) och med risk för att verka tjatig, låt mig ändå en sista gång lyfta fram en sammanställning [...]

  83. [...] att de leker könsstereotypa lekar, eller könsbestämma bestick, eller bråka om utformningen av fysikläromedel, det är att leva i en låtsasvärld och blunda för den verkliga [...]

  84. Ol Gregg skriver:

    ”Jag tror knappast att den frågan var ”central” för flickan.”

    Jag är övertygad om att den var helt ovidkommande. Märks att hon ville testa och se om läraren kunde få henne att göra det tredje testet.

    Alla som levt i ett förhållande med en kvinna eller haft systrar, känner igen det där beteendet. ”att ingen vill ha kallt te” var bara rationaliserande.

  85. Uno Hansson skriver:

    Här följer ett reflekterande av professor Bodil Jönsson i Lund där jag helt och fullt delar hennes aha-upplevelse av fysikens och matematikens stringens där det kan råda total enighet inom ett strikt begränsat område inom fysiken. Detta trots att jag själv är född 1932 och bara har 7-årig folkskola, men läste vidare först på 1960-talets ”gratis” omskolningkursermed försörjningsbidrag. För att senare vikariera som lärare på nästföljande kurs, då jag haft naturvetenskap och elektronik som hobby sedan 1950-talet.

    Citat, Bodil Jönsson: ”…Det var mitt pedagogiska intresse som drog mig till fysiken – fysiken som språk – och som ledde till att jag för 30 år sedan disputerade i fysik. Möjligheten att exakt förstå en annan människa, att veta precis vad vi är överens om utifrån experimentella resultat och/eller fysikaliska teorier var det som i grunden attraherade mig. Det handlade alltså egentligen om själva det naturvetenskapliga språket som en unik förutsättning för ett lärande.
    Det är f.ö. sorgligt att denna mellanmänskliga funktion hos fysiken så sällan framhävs, och att så få människor fått chansen till närkontakt med den mentalhygien som faktiskt naturvetenskapens stringens kan tillföra ett mänskligt samspel – på sitt område…”

  86. Uno Hansson skriver:

    Ytterligare citat av bodil Jönsson:
    ”… Jag känner inget av människa byggt system som fungerar utan återkoppling. Samhällsutvecklingen är förbluffande lite inriktad på att skapa återkopplingssystem…”
    http://www.certec.lth.se/dok/tankaromoptik/

  87. Uno Hansson skriver:

    Ursäkta slarvet i hastigheten…
    … Bodil Jönsson…

  88. [...] från Skolverkets fysikgenus-rapport här: Genusväldet intar Södertörns högskola och  von och Wright och tekoppen. Se seminariet via länken Feminism vs [...]

  89. [...] I Östeuropa och Asien läser kvinnor matematik och naturvetenskap i högre utsträckning än här för att ämnena har högre status i de kulturerna. I Sverige tror man att man ska uppnå samma sak genom att ge genusforskarna tillträde till den akademiska utbildningen i de ämnena. Titta på litteraturlistorna för lärarutbildare – det är sida efter sida med genusvetenskap. När elevresultaten försämras borde man se till att lärarna får bättre ämneskunskaper. Det går inte att lösa med genusvetenskap, tvärtom konkurrerar genusstudierna ut ämneskunskaperna. Dessutom har vissa genusforskare ambitionen att i grunden förändra de andra ämnena, som anses bygga på ”manlig rationalitet”. [del 1  , del 2] [...]

  90. [...] Jag är också för ett jämställt ledarskap men tveksam till varför detta måste baseras på genusvetenskaplig grund (som jag skrivit om tidigare är genusforskarna själva störda av att just de måste syssla med praktiskt jämställdhetsarbete eftersom detta då kan sammanblandas med ren genusvetenskaplig forskning (man vill ju ha medel för båda…) , se tex sid 5 i denna pdf under ”Vad har genusforskning med jämställdhet att göra?”). Jag vill här också poängtera att den oändligt långa och tydligen ännu ofullständiga, lista på ”Genuslitteratur relevant för lärarutbildare”  uppenbarligen inte räcker. Lärarutbildare kan aldrig bli genusmedvetna nog. Jag undrar hur mina studenter som jag hade på lärarprogrammet 2005-2007 klarat sig i livet, då jag inte läst en enda bok på den där listan – utom Moira von Wrights ”Genus och text” – som är med! Men den läste jag ju först nyligen. Det var nog därför det gick så bra i höstas för för mina studenter på IT, Energisystem och Miljö- och vattenteknik som klarade tentan i flerdim.  Det var för att jag läst och bloggat om Genus och text (här och uppföljaren här). [...]

  91. [...] läs mer om den nya svenskinitierade genusfysiken HÄR, med fler intressanta detaljer  HÄR och HÄR  om hur man raserar skolväsendet i genusvansinnets [...]

  92. skvitts skriver:

    [...] läs mer om den nya svenskinitierade genusfysiken HÄR, med fler intressanta detaljer HÄR och HÄR  om hur man raserar skolväsendet i genusvansinnets [...]

  93. [...] läs mer om den nya svenskinitierade genusfysiken HÄR, med fler intressanta detaljer HÄR och HÄR  om hur man raserar skolväsendet i genusvansinnets [...]

  94. [...] undersöka sambandet mellan temperatur och tidsåtgång för att lösa upp sockret  – här i von Wright och tekoppen. Som ni alla inser behövs här en omfattande genusinsats! OBS! Von Wright ingår nu även i [...]

  95. [...] de inte att kunna ta sig ner på egen hand, utan de får, vilket också idag är deras ambition (se här  och här) själva uppfinna den feministiska icke-objektiva och oinfluerad av ”manlig [...]

  96. [...] Bergkvist har plockat många tragikomiska gobitar ur rapporten, där ett av exemplen handlar om regnbågar. Det betraktas tydligen som kvinnligt att tro på [...]

  97. […] den en längre tid har läst om detta i inläggen Genusväldet intar Södertörns högskola , von Wright och tekoppen ,Genusfysik och konsensuskultur  samt Mitt anförande i Riksdagen”. Detta nummer av DSM har […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 832 andra följare

%d bloggers like this: