Genusdocent om genuskritik i Corren: ”surrealistiskt.” Och lite om Insynsrådet

VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG IGEN

Jag förstår inte vad Klinth vill ha sagt. Vad är problemet?

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion beskriver en docent vid Linköpings universitet känslan av att läsa genuskritiska synpunkter i Corren som ”surrealistisk”. Correns chefredaktör och ansvariga utgivare Charlotta Friborg har svarat direkt under brevet, och igår publicerades min replik, eftersom Klinth bland annat reagerat på intervjun med mig i Corren 1/8.  Det är lite svårt att förstå exakt var skon klämmer – Roger Klinth framför nämligen inte någon saklig kritik utan tycks snarare i brist på argument ägna den värdefulla plats han bereds på Corren till att leta efter SD-kopplingar hos både mig och ledarredaktionen. Istället för att försvara genussamfundets förehavanden och lyfta fram den enormt viktiga funktion detta fyller i Sverige (något exempel åtminstone?), inte minst eftersom han själv i allra högsta grad, ska det visa sig, har en aktiv roll i det genusindustriella komplexet, något han glömmer att nämna i sitt öppna brev.

Här är det öppna brevet (själva länkarna har dock jag lagt till) av docent Roger Klinth (12/8): ”Vilken genuspolitik driver Correns ledarredaktion?”:

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion ifrågasätter Roger Klinth hur tidningen argumenterar kring familje- och jämställdhetspolitik. Han tycker argumenten sammanfaller med Sverigedemokraternas synpunkter. Roger Klinth är docent vid Linköpings universitet med familje- och jämställdhetspolitik som forskningsområde.

Det senaste halvårets ledare i Corren reser en rad frågor om tidningens politiska hållning i jämställdhetsfrågor. I ledaren från 1 augusti ges till exempel bloggaren Tanja – beskriven som ”en av Sveriges tyngsta granskare av genuspolitiken och vad den leder till” – stort utrymme att framföra sitt budskap. Under rubriken ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket”  förekommer ord som ”genusvansinne”, ”galenskap”, ”fördumningsindustri” frekvent i såväl referaten som i ledarskribentens egna analyser. Artikeln avslutas med en förhoppning att Tanjas ”varnande röst” ska kunna hjälpa andra länder att inte ”styra ned i genusfällan”. Ledarskribenten skickar också med en uppmaning till Fredrik Reinfeldt att utse bloggaren till ny jämställdhetsminister.

Läsningen känns närmast surrealistisk. Har jag hamnat på insändarsidan eller råkat ratta in Ring P1? Är detta verkligen en ledarartikel i en välrenommerad svensk dagstidning? Några dagar senare  går Correns ledare i samma stil tillrätta med ”hippiepedagogerna” inom dagisvärlden och ”deras andliga arvtagare genuspedagoger och mångfaldskonsulenter” – som vill ”frigöra människan från hennes traditionella lojaliteter till nationen, familjen och religionen”. Uppenbarligen verkar Correns ledarskribenter ta avstånd från såväl vänsterblockets som alliansregeringens familje- och jämställdhetspolitik. Det enda parti som i sitt partiprogram kräver att genuspedagogik och mångfaldsarbete ska avskaffas och att familjen och nationen ska utgöra det svenska samhällets primära kollektiv är Sverigedemokraterna (SD).

Att den bloggare som Correns ledare ville utnämna till ny jämställdhetsminister i sin blogg hyllar SD:s jämställdhetspolitiska talesman Mattias Karlsson för att vara en av få folkvalda som stått upp mot ”genusvansinnet” [1 , 2 ] gör mig än mer betänksam. På sin hemsida riktar också SD i Uppsala ett varmt tack till bloggaren Tanja som varit en av huvudattraktionerna vid ett seminarium med rubriken ”Genusvetenskap – galenskap eller vetenskap?” [1 , 2 ] När jag tar del av en intervju på nätet med ledamoten i SD:s kvinnoförbund, Hanna Wigh, kan jag konstatera: Corren verkar med stor precision ha prickat in SD familje- och jämställdhetspolitik. Till och med ordval och formuleringar känns igen. Liksom Correns ledare efterlyser Wigh ”sann jämställdhet” i stället för det ”vansinne” som gäller i dagens politik.

Mot bakgrund av detta menar jag att Corren är svaret skyldig.Vilken politisk ståndpunkt har egentligen tidningen i frågor om jämställdhet och mångfald? Är det i själva verket SD:s familje- och jämställdhetspolitik man torgför i ledare efter ledare?”

ROGER KLINTH, DOCENT VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

Svar från Chefredaktören

Corren har på ledarplats ifrågasatt att genusteori används som överordnad förklaringsmodell inom vitt skilda fält av samhällslivet. Vi välkomnar en nyanserad debatt i jämställdhetspolitik, liksom i de andra samhällsfrågor som berörs på ledarsidan.

När Roger Klinth sin debattartikel drar likhetstecken mellan Correns linje på ledarplats och SD:s politik ägnar han sig åt ”guilt by association”. Det kan knappast kallas en saklig argumentation och är därför svårt att bemöta. Intressantare – och mer konstruktivt – vore om Roger Klinth i stället klargjorde sin egen ståndpunkt.

Charlotta Friborg

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Min replik till Klinth (17/8): ”Självständig tankeverksamhet” 

Att undersöka och belysa vad genusforskning som ska genomsyra hela samhället innebär i praktiken, är både en medborgerlig rättighet och skyldighet. Det skriver Tanja Bergkvist i sitt svar till Roger Klinth.

Replik till Roger Klinth, Corren 12/8

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion ondgör sig genusforskaren Roger Klinth över att flera personer öppet vågat kritisera svensk genusverksamhet och i synnerhet att detta skett utanför en insändarsida eller Ring P1. Klinth beskriver känslan som ”surrealistisk”. Correns ledarskribenter ska, utöver att i minst ett halvårs tid ha ägnat sig åt självständig tankeverksamhet i öppen dager, dessutom ha använt sig av begreppet ”sann jämställdhet”, en ordkombination som enligt Klinth även en gång uttalats av en SD-politiker i en intervju på nätet.

Dessutom har ”bloggaren Tanja”, det vill säga undertecknad, i en intervju publicerad på Correns ledarsida (1/8) fått ”stort utrymme att framföra sitt budskap”. Istället för att formulera saklig kritik mot detta ”budskap” där jag framför konkret kritik mot flera inslag av genusindustrin, finner Klinth istället även här en SD-koppling. Den består dels i att SD på sin hemsida lyft fram en föreläsning jag höll för en borgerlig studentförening 2009, och dels i att jag lyft fram en interpellationsdebatt i Riksdagen där SD framförde kritik mot de inslag i program JÄMI som jag just hade bloggat om [1,  2 ]

Själv är Klinth inte bara ordförande  i Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings Universitet utan även projektledare för den nya lärarutbildningen, där han troligtvis själv får ganska stort utrymme att framföra och implementera sitt eget budskap på kommande lärargeneration.

Klinth ingår även i styrelsen för Nationella sekretariatet för genusforskning, med uppdrag att ”verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning” samt att genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning ”aktivt främja spridningen av dess resultat” (Svensk Författningssamling). Att i ett sådant läge, som privatperson eller ledarskribent, undersöka och belysa vad denna genusforskning som ska genomsyra hela samhället innebär i praktiken är både en medborgerlig rättighet och skyldighet.

TANJA BERGKVIST, FIL DR MATEMATIK

Ni inser liksom jag att det var en stor prövning för mig att skriva en text på 1.800 tecken inkl blanks, liksom det brukar vara med Axess-krönikorna på 3.500 tecken, och därför är det ju tur att jag har en blogg att brodera ut allt på, så att den fullständiga bilden framträder. Låt mig först lyfta fram Nationella Sekreatriatet för genusforskning. Vi kan läsa om uppdraget i SFS 1997:61 Att forordningen är upphävd genom SFS 2009:1574. Vad detta innebär är inget annat än att Nationella Sekretariatet genomgår en organisatorisk förändring. Uppdraget förblir dock exakt detsamma, vilket ni kan försäkra er om i ”Uppdrag och anslag ligger fast när sekretariatet byter hemvist” i det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv 5-6/09  (se överst sid 10, svarar mot sid 6 i pdf:en) som ges ut av Nationella Sekretariatet för Genusforskning. För att vara riktigt säker på att inte politikerna tagit sitt förnuft till fånga, kontrollerade jag detta en extra gång genom att ringa upp sekretariatet i samband med inlägget Det var ju på tiden!

2§ Sekretariatet skall med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet finner lämpliga. I sekretariatets uppgifter ingår bl.a. att

– överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt främja spridningen av dess resultat,

– analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden, och

– arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse.

Naturvetare - ovana vid vetenskapsteori- och kritik

Insynsrådets uppgift är att  ”fungera vägledande och rådgivande för sekretariatet i strategiskt viktiga frågor”. I insynsrådet har Klinth sällskap av både Margaretha Fahlgren och Tiina Rosenberg. Fahlgren minns vi från projektet ”Gränsöverskridande möten” som beviljades 10.8 miljoner av Vetenskapsrådet för följande: ”Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar… Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.”

Klinth har också under tre år (se intervju från 2010) varit styrelseledamot i NIKK (Nordiska Institutet för Kunskap om Kön), vars direktör Solveig Bergman på en genuskonferens 2009 (6th European conference on gender equality in higher education) gav uttryck för åsikten att ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin” (se sid 4 i denna pdf  under Får jämställdhet plats på framtidens universitet?).  Själva har genusforskarna dock tre egna av Vetenskapsrådet finansierade excellenscentra – varav ett i Linköping, med övergripande tema ”Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier”. Läs mer om hur denna excellensmiljö vill skapa ett europeiskt centrum för excellent transnationell genusforskning i Linköping  – här!

Ju gulare desto högre genusvetardensitet

Jag antar att man sedan kommer att få medel för att granska sin egen excellenssatsning ur ett genusperspektiv i vanlig ordning.  I vilket fall, Linköping kommer att bli ett Transnationellt Genuscentrum dit all världens genusforskare kommer att vallfärda, och de gemensamma galenskaperna, eller jag menar forskningsresultaten, kommer sedan att spridas ut till vår okunniga befolkning. Inte minst har Klinth en unik chans att göra en stor insats här som utbildningsledare för den nya lärarutbildning som startar hösten 2011, dvs nu. Jag har redan börjat räkna på utvecklingen, som ni kan se på kartan till vänster.

Det är lätt att normalisera det man finner lämpligt genom daglig propaganda

Men ojdå – även NIKK:s direktör Solveig Bergman som jag just nämnde är visst med i Nationella Sekretariatets insynsråd. Tänk vad liten världen är. Vi får via media ofta uppfattningen att genustänkandet är allmänt utbrett och omfattas av folkflertalet, även om vi själva, hur vi än letar med ljus och lykta, aldrig kan finna någon i just vår egen bekantskapskrets som omfamnar genusvansinnet. Men nu får man ju nästan känslan av att det är en liten krets genusfanatiker som styr och ställer i riket, det tycks intressant nog vara samma personer som återkommer i flertalet stora genusprojekt. Vad mer kan vi säga om NIKK? På hemsidan kan vi läsa om att genusforskarna använder Island som ett ”nordiskt laboratorium”  eftersom ”Den lilla mängden människor gör att det är enklare att identifiera pågående maktstrukturer”. Själv skulle jag vilja hävda att det av naturliga skäl då är bättre att använda Nationella Sekretariatets insynsråd som laboratorium. Låt mig formulera en projektansökan till Vetenskapsrådet genast:

Ansökt belopp: 12 miljarder men om möjligt hela statskassan

Titel: Makt och genus i Insynsrådet

Projektbeskrivning: För det första kan vi konstatera att insynsrådet inte är jämställt  – det finns 9 kvinnor men bara 3 män! Man borde sopa rent framför sitt eget hus innan man raserar andras med en ångvält fulltankad med genuspropaganda. Målet är alltid 50% av vardera könet, så här återstår mycket arbete. I synnerhet om man har ett regeringsuppdrag att pådyvla hela det omgivande samhället sin verklighetssyn och pröva sina idéer och projekt i den experimentverkstad som Sveriges medborgare utgör. För att inte tala om de olika disciplinerna inom akademin som genom att få sina patriarkala grundvalar raserade, ofta kamouflerade i ord som ”vetenskap”, måste göras ”jämställda” (läs om den nya genusfysiken här). Då måste man själv föregå med gott exempel.

En naturlig fråga (naturlig och naturlig, men fullt rimlig i genus-Sverige) som inställer sig är om detta går att åtgärda teoretiskt genom att tre av kvinnorna rekonstruerar sitt kön till manligt. Men då det handlar om biologiskt kön för 50/50-utopin så är detta tveksamt, om inte KI:s nya avdelning (som enda i världen) med ”biologisk genusmedicin”  ska ta sig an det här. Emedan det i andra länder är fullt lagligt att tala om biologiska skillnader i medicinska sammanhang, har detta länge varit tabu för den svenska läkarkåren, ändå tills man fick tillåtelse av Genusmaffian, men då genom att ta in genusforskarna, helt utan medicinsk utbildning, i verksamheten – man skapade det nya ”tvärvetenskapliga” området ”genusmedicin”. Utan genusvetarna skulle läkarna aldrig komma på, eller snarare våga, tala om biologiska skillnader som faktor vid sjukdom.

Vinnova har utbildat 15 "förändringspiloter" som ska vara genusmedvetna

Detta är ett sådant exempel på när Insynsrådet genomför något strategiskt viktigt, trots att det självt inte är jämställt, genom att uppfinna ”nya” forskningsområden som befolkas av genusforskare med fingrarna i syltburken. Vinnova har som bekant nyligen utbildat 15 ”förändringspiloter” som ska bli genusmedvetna i sin bedömning av projektmedel för tekniska innovationer (Vinnova är ett statligt verk under Näringsdepartementet som delar ut projekt för 2 miljarder kronor om året, Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet med uppdrag att öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige). Genusforskaren Robert Hamrén som är ansvarig för genusperspektivet på Vinnova (!) anser att ”Genusvetenskapen utvecklas starkt och ställer nya frågor inom rådande paradigm. Det är det som behövs för innovativt nytänkande.”  (se sid 4 i nyhetsbrevet GP 5-6/09  under ”Förändrat Vinnova redo för nya genusfrågor”) Som exempel på innovativt nytänkande tar Vinnovaanställde genusforskaren Hamrén upp klimatfrågan: ”Om vi gör en utlysning om klimatfrågor utan genusperspektiv får vi inte reda på vem som far illa och vem som skitar ned”.

Hur mycket skräp produceras på en genusfestival?

Om man nu tittar på Nationella Sekretariatets Insynsråd  så ser man att även denne Robert Hamrén, som av en slump, ingår där! Med samma insiktsfullhet som Hamrén, hävdar jag att om man inte granskar Insynsrådet ur ett genusperspektiv, ser man inte vem som far illa, vem som skitar ner, och vem som drabbas av att rådet inte är jämställt. Detta projekt är också tänkt att utreda vilka genusstrukturer som reproduceras och upprätthålls av medlemmarna i insynsrådet liksom att utreda om råden de ger på sikt kan tänkas leda till samhällets (så som vi känt det hittills) slutliga kollaps. Vidare kan det finnas inslag av elitism. Några medlemmar av insynsrådet kan befinna sig högre i hierarkin genom att de tilldelats mer pengar än andra eller skrivit galnare forskningsartiklar som uppmärksammats mer än andra. Och hur påverkar det självbilden hos insynsrådets medlemmar när jag bara tagit upp ett par av namnen här på bloggen och i denna ansökan  medan jag utelämnat andra eftersom jag just nu inte orkade googla mer eftersom jag redan har 50 fönster öppna och datorn blivit lika seg som genusstrukturerna i insynsrådet.

Sekretariatet ligger i Göteborg, så genusvetartätheten är ganska stor där också (det gula).

Som sagt, genusvetare kan vara ovana vid logiskt tänkande och oförstående inför varför ett genusperspektiv inte behöver anläggas på en upplåst badboll eller en brödrost i Nationella Sekretariatets kök. Det kan också vara så att köket måste saneras från ohyra, inte minst för att flertalet mosade kackerlackor tycks vara av manligt kön, och KI:s institut för genusmedicin måste sättas att undersöka om det är en naturlig död eller om det kan vara så att det finns genusaggressioner som kanaliseras genom insynsrådet. Men inte minst – hur kommer det sig att det är samma nätverk av personer som sitter i alla genusstyrelser, får alla pengar och all makt även i det omgivande samhället? För att titta på den tredje och sista mannen i insynsrådet, Magnus Åberg (lektor i genusvetenskap) så har han tilldelats 1.6 miljoner för att genomföra en utbildning i ”jämställt akademiskt ledarskap”:

” Utbildningen kommer att drivas som ett samarbete mellan universiteten i Karlstad, Örebro och Mittuniversitetet samt högskolorna i Halmstad, Gävle och Försvarshögskolan.
– Tanken är att bidra till utvecklingen av ett jämställt akademiskt ledarskap inom lärosätena i samarbetet. Det ska baseras på en genusvetenskaplig grund, säger Magnus Åberg som är lektor i genusvetenskap… Utbildningen motsvarar 7,5 högskolepoäng och börjar nästa vår. Under ett år kommer sedan fyra till sex personer från varje lärosäte att gå utbildningen. Erfarenheterna från projektet ska följas upp och dokumenteras i en rapport som sprids till samtliga svenska högskolor och universitet.”

” Det andra projektet som beviljats pengar är ett samarbete med Maria Hedlin, doktor i pedagogiskt arbete, och Linnéuniversitetet. 835 000 kronor ska användas för att göra lärarutbildare mer medvetna om genusproblematik inom lärarutbildningen”

Ska blivande lärare verkligen begravas i en hög med genuslitteratur?

Jag är också för ett jämställt ledarskap men tveksam till varför detta måste baseras på genusvetenskaplig grund (som jag skrivit om tidigare är genusforskarna själva störda av att just de måste syssla med praktiskt jämställdhetsarbete eftersom detta då kan sammanblandas med ren genusvetenskaplig forskning (man vill ju ha medel för båda…) , se tex sid 5 i denna pdf under ”Vad har genusforskning med jämställdhet att göra?”). Jag vill här också poängtera att den oändligt långa och tydligen ännu ofullständiga, lista på ”Genuslitteratur relevant för lärarutbildare”  uppenbarligen inte räcker. Lärarutbildare kan aldrig bli genusmedvetna nog. Jag undrar hur mina studenter som jag hade på lärarprogrammet 2005-2007 (som jag dessutom examinerade på normer) klarat sig i livet, då jag inte läst en enda bok på den där listan – utom Moira von Wrights ”Genus och text” – som är med! Men den läste jag ju först nyligen. Det var nog därför det gick så bra i höstas för för mina studenter på IT, Energisystem och Miljö- och vattenteknik som klarade tentan i flerdim.  Det var för att jag läst och bloggat om Genus och text (här och uppföljaren här).

Detta projekt vill slutligen undersöka hur samhället överlevde, och hur en civilisation överhuvudtaget kunnat uppstå, utan att genusvetare övervakat verksamheten i Världsalltet. Hur kunde vi utvecklas från grottstadiet utan genusforskare, och varför har vi inte längre en samlar- och jägarkultur, eller utgör genussamfundet ett exempel på ett sådant genom att det dammsuger myndigheter på skattepengar och jagar alla som inte låter sig kuvas? Detta är en öppen fråga som jag hoppas kunna besvara med 12 miljarder. Jag vill även passa på att slå ett slag för min senaste genusartikel (Den Postsexuella Realismen dekonstruerad som en paradox) som jag hoppas belönas med ett guldregn och flera viktiga poster i alla myndigheter. Artikeln får inneha posterna tills vidare eftersom jag själv lär vara upptagen med att granska insynsrådet. Men ni kan sätta in alla ersättningar på mitt konto.

Vänligen och med könskodad hälsning,

Tanja Bergkvist

Fan! Jag kom på att jag ju nyligen tömde statkassan med min förra genusansökan! 🙂

Nåja, skattepengarna kommer att ha rullat in igen tills min aktuella ansökan är behandlad.

Aktuella länkar:  Intervju med mig på Correns ledarsida (1/8): ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket” , Docent Roger Klinth (12/8): ”Vilken genuspolitik driver Correns ledarredaktion?”, Replik till Klinth (17/8) ”Självständig tankeverksamhet”, Förskoleplikt och avskaffad fri lek, Homo Sovjeticus på dagis? 

Läs förresten ”Det är svårt att se skogen för alla genus”  av Anna Rennéus Guthrie (Gender and forestry är ju stort i Sverige). Namnet  låter bekant, det var hon som intervjuade mig för två år sedan till en artikel i Borås tidning: ”Hon är trött på genushysterin”. Se även läkaren och bloggaren Pelle Billings inlägg om Klinth. Det är för övrigt återigen dags för årets Heterohatets dag (Pelle B även på Newsmill: ”Genusvetare samarbetar med våldsbenägna revolutionärer” ). Läs mer om detta på Axess-bloggen. Glöm inte följa Genusnytt: ”Gubbar skalade Simpsons för att stärka Patriarkatet”, och mer om genudebatten på Aktivarum-bloggen och Matte Matiks blogg.

Just det ja, någon person påpekade i förra inlägget att jag glömt nämna en av alla mina titlar – konstnär! 🙂  Det stämmer, jag är även konstnär så klart – se mitt bidrag till den moderna konsten! Jag samlade ihop flera titlar i min titel ”allvetare” men det kanske inte framgick. Nåväl, nästa konstverk kommer bli mer handgripligt – det kommer att bestå i en liten mental revolution som kommer att göra oss fria och lyckliga, med jämställdhet utan inslag av genusvansinne, ömsesidig respekt för allas fria val, och framförallt en utbildning i fysik baserad på naturlagar och inte abstrakta genusresonemang som anser att det inte är naturligt för kvinnor att tänka logiskt. Det är inte heller ”naturligt” att läsa eller skriva men vi gör det ändå. Eller i alla fall jag –  jag skriver och ni läser, något annat hinner ni ju inte göra när jag skriver så här långa inlägg. Ni måste dock förstå att det här är ett sätt att träna upp ert tålamod, endast utrustad med ett enormt sådant kan vi störta Genusväldet. Kan man läsa ett helt inlägg av mig kan man klara allt.

SD och genusvansinnet

Förskolorna har ett lagligt ansvar. Att pojkar tar på sig klänning är viktigt för svensk jämställdhet

Det var ju på tiden! Jag upptäckte förresten just att om man googlar på ”Det var ju på tiden” kommer mitt gamla inlägg Det var ju på tiden upp som första träff. För det var nästan exakt ett år sedan det var på tiden att någon, i detta fall KD, kom på och offentligt lanserade den förnuftiga idén att avskaffa Nationella Sekretariatet för genusvansinne. Man kan ju vid en första anblick tycka att det verkligen behövs en nationell myndighet för att ”könsavkoda leksaker” och inspektera förskolebarns attityder (trots att föräldrarna motsätter sig detta) för att därefter utarbeta en seriös nationell handlingsplan för några miljoner för hur man ingjuter mod i pojkar att bära klänning, men å andra sidan så vet vi att många talibaner bär klänning till vardags, och därför vore det mycket bättre om Genusväldet for iväg på studieresa till Afghanistan för att se hur man gör. I Saudiarabien har män också klänningliknande plagg. Uppenbarligen finns det platser där genusutopin blivit till verklighet, något man annars sällan kan beskåda. Vetenskapsrådet beviljade ju nyligen 10 miljoner till några genusforskare  för att åka på genusresa till Pakistan, och då är man ju redan i närheten. För som vi ju fick reda på för ett tag sedan  så har de svenska förskolorna tydligen ett lagligt ansvar för att se till att pojkarna faktiskt tar på sig klänning! Ur artikeln:

”Dagens föreläsare, genuspedagogen Anna Ubysz, jobbar kommunalt med frågor kring barnuppfostran och jämställdhet, och hon har också skrivit en magisteruppsats i ämnet, ”Genus och jämställdhet i förskolan”. Den bild hon målar upp är svart men hoppfull. Det är för jävligt. Det blir bättre. Men backlashen lurar runt hörnet. I världens mest jämställda land är risken stor att vi dunkar varandras ryggar och är nöjda med det vi redan åstadkommit. I förskolorna ser det ut som det gör överallt annars i samhället, och den som vill förändra stöter på hårt motstånd. ”Ofta är det föräldrarna som känner ett starkt och nästan instinktivt motstånd mot ord som genus, jämställdhet och könsroller. De tror väl att man ska stassa ut pojkarna i klänning”, säger Anna Ubysz. Och varför inte, tänker jag. Faktum är att förskolorna har ett lagligt ansvar för de här frågorna.”

Infiltration, "utbildning", "information" och angiveri

Vansinnet har fortsatt oförminskat och man översvämmas dagligen av svenskt genusvansinne. Visst är det lite roligt att de håller på sådär och aldrig ger upp, som tex när flera års genusarbete smulades sönder i DN – efter att under åratal ha genusindoktrinerat en barnkull vid två kända genusdagis och sedan släppt ut dem i verkligheten så ändrade barnen beteende! Detta skedde i en svensk skola som inte var infiltrerad av genuspedagoger ”Det tog bara ett par dagar så smulades det ner” som man uttryckte det. Alltså: på bara några dagar lyckades skolpersonalen rekonstruera allas kön och rasera genusvetarnas mångåriga arbete på dagiset med att ”bara låta barnen få vara sig själva”. Infiltrera kan tyckas vara ett starkt ord, men faktum är att man från gensuvetarhåll är helt öppen med att det är just infiltration man håller på med, se själva sidan 28 här: ”Genuscertifiering på Fysicum. Tre viktiga faser: Infiltration, Information och Utbildning.” Tack för ärligheten får man väl säga.

Två kända svenska debattörer vill sortera bort vita heterosexuella och långa (!) män med blå ögon och i viss ålder från universitetskorridorer, bolagsstyrelser och tidningsredaktioner

För att komma till saken, jag vet att man kan få hela sin karriär förstörd om man kritiserar genusvansinnet (jag är dock ett unikt undantag; exakt hur många undantag som kan finnas i ett samhälle är ett mått på graden av infiltration och en väldigt intressant och relevant fråga men det får jag gå in på i ett annat inlägg om jag då får lov att offentliggöra en matteformel utan att ni går i taket, det har ju gått bra förut i samband med min modell för förfallet i landet ) och därför är det glädjande att en riksdagsledamot (i detta fall från SD) nu tagit upp genusvansinnet och kritiserat det i en interpellationsdebatt. Jag borde kanske häva ur mig några invektiv först så att jag inte blir misstänkliggjord förresten: verklighetsfientlig, extremistisk, rasbiologisk, galen, obildad, ultraradikal och reaktionär. Det var Genusmaffian det gällde alltså. Reaktionär är väl det minsta man kan säga om man ser klänningbärande talibaner som ett fördöme för jämställdheten, och rasbiologin förespråkade man så sent som 2007, som ni kan se då Zoran Alagic (jämställdhetspolitisk debattör och presschef på Lärarnas Riksförbund) och Kurdo Baksi (bror till Nalin Pekgul och mottagare av Industrifackets kulturpris mot rasism (1999) samt Olof Palmepriset (1999)) i en debattartikel krävde att ”De närmaste fem åren skall alla vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år ställas längst ner i anställningshierarkin, i universitetskorridorerna, på tidningsredaktionerna och i bolagsstyrelserna.” Detta skulle som alla inser kräva en omfattande rasbiologisk insats. Det är tydligen det här som är kulmen på det arbete mot rasism och för jämställdhet som från etablissemangets sida belönas med priser, utmärkelser och positioner. Mörkerkrafterna Baksi och Alagic är fortfarande mer än välkomna i den offentliga debatten, vilket är ganska skrämmande.

Mattias Karlsson frågar Sabuni vad alla JÄMI-miljoner används till

Men åter till kampen mot den del av den svenska fördumningsindustrin som kallas för genusvansinne. Det kan tydligen ta sig många olika uttryck, alltifrån slöseri med skattepengar och hjärntvätt inom myndigheter, till hot om våld och anklagelser om könsförräderi. Därför är det glädjande att någon folkvald vågat kritisera delar av gensuvansinnet offentligt och det var det jag ville ta upp. Riksdagsledamoten var Mattias Karlsson från SD som tog upp en del intressant i en interpellationsdebatt som ägde rum i Riksdagen den 3 februari. Ur kammarens protokoll (finns även videoupptagning):

”Jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting

Anf. 39 MATTIAS KARLSSON (SD):

Herr talman! År 2008 beviljade regeringen 100 miljoner kronor till organisationen SKL för genomförandet av så kallad jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting. Dessa 100 miljoner kom senare att växa till 145 miljoner. Varför man valde att satsa så mycket skattepengar på just jämställdhetsintegrering är inte helt lätt att bli klok på. Enligt Jämi saknas det nämligen helt svensk forskning kring metoden,  och ingen vet egentligen om detta är ett bra och effektivt sätt att förbättra jämställdheten. Det finns säkert ett och annat guldkorn bland de projekt som verksamheten rymmer, men klart är att det på flera håll i landet inte kan beskrivas som någonting annat än ett fiasko. I en utvärdering från Ljungby kommun konstaterades det att deltagarna inte kunnat se behovet av verksamheten, att man upplevt det som någonting påtvingat uppifrån och att mindre än 30 procent trodde att det skulle leda till ökad jämställdhet. I Simrishamn har man använt pengarna till att anställa en genuspedagog som har lärt kvinnor att sitta bredbent på en stol och som har hållit kurser i hur man dekonstruerar den så kallade könsmaktsordningen genom att mentalt byta kön på matsalsbestick. Nu har man ytterligare ökat resurserna, med 80 miljoner kronor, till den här verksamheten. Därför skulle jag vilja fråga jämställdhetsministern om hon anser att programmet för hållbar jämställdhet verkligen är det bästa sättet att förbättra levnadsvillkoren för Sveriges kvinnor och om det har varit klokt att spendera 225 miljoner kronor på det.

Anf. 40 Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP):

Nyamko Sabuni har skrivit under alla JÄMI-beslut

Herr talman! Jag vill tacka Mattias Karlsson för denna viktiga fråga. Jag tror eventuellt att Mattias Karlsson har läst en utvärdering av projektet som jag själv inte har tagit del av. Den del av utvärderingen som jag har läst handlar nämligen framför allt om att det har varit många stora framgångar på det området. Vi kan bara konstatera att välfärdstjänster i vårt land inte är jämställda. Omsorgen till de äldre ges inte på lika villkor, om man tittar könsmässigt. Män får mer och tidigare omsorg än kvinnor. Vår skola är inte jämställd. Man har i ett projekt konkret kunnat se att pojkar får så mycket hjälp att det slutar med att läraren gör pojkarnas skrivläxa medan flickorna kämpar med sina läxor. Därmed utvecklar flickorna läsförmågan och skrivförmågan mycket snabbare än killarna. Och vården, inte minst, har vi följt i många år. Kvinnor och män får inte vård på lika villkor. Detta handlar om en kvalitetsfråga. Vår sjukvård, omsorg och skola kommer aldrig att hålla den höga kvalitet som jag vill att den ska hålla om vi inte kan garantera att både flickor och pojkar och både män och kvinnor får välfärdstjänster på lika villkor. Därför satsar vi dessa pengar. Det gör vi för att utveckla arbetsmetoder och utveckla statistik och därmed också kunna ifrågasätta: Varför ser det olika ut? Och vad kan man göra åt det? De här pengarna har gjort en stor nytta.

Anf. 41 MATTIAS KARLSSON (SD):

Behövs alla genuspiloter?

Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag beklagar att jämställdhetsministern inte är beredd att se mer nyktert och självkritiskt på de prioriteringar man gjort och den verksamhet som man har bedrivit. Jag beklagar också att den borgerliga regeringen har valt att bygga vidare på den verklighetsfrånvända, flummiga och radikalfeministiska jämställdhetspolitik som lanserades av tidigare vänsterregeringar.  Min och Sverigedemokraternas uppfattning är att vi inte behöver fler genuspedagoger, genuscoacher och jämställdhetspiloter som genuscertifierar barnböcker och byter kön på bestick i en närmast totalitär anda. Vad vi i stället behöver är ökade anslag till forskning kring kvinnosjukdomar och krafttag mot den grasserande våldtäktsepidemin, det hedersrelaterade förtrycket och den utbredda psykiska ohälsan bland unga kvinnor.

Anf. 42 Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP):

Faktum är att skattepengar går till genuspedagoger som provocerar genom att sitta bredbent på en stol och "vräka" sig...

Herr talman! Återigen ser vi på kvalitetsfrågan på olika sätt, Mattias Karlsson och jag. Jag menar att kvalitet inom välfärdstjänster handlar just om hur det faller ut för män och kvinnor, vare sig det handlar om skola, omsorg eller sjukvård. Det finns många goda exempel för Mattias Karlsson att ta del av när det gäller hur jämställdhetsintegrering och de pengar som regeringen har satsat faktiskt lett till bättre verksamheter när det gäller både ledarutbildningar och chefsutbildningar. Vi vet också att förändringsarbete, vare sig det gäller jämställdhet eller miljöfrågor, handlar om ledarskapsfrågor, att den som bedriver verksamheten också kan se de kvalitetsbrister som finns. I det här fallet är bristen på jämställdhet en av de brister som finns när det gäller kvalitet i våra välfärdstjänster. Det här är ett arbete som måste fortsätta att utvecklas. Jag skulle önska att Mattias Karlsson kunde vara med i denna kamp, så att vi kan garantera att våra medborgare, oavsett kön, faktiskt får tillgång till vård, omsorg och skola på lika villkor.”

Jag brukar hjälpa Genusmaffian genom att läsa rapporterna och sprida kunskapen till de folkvalda

Vad trevligt att de folkvalda tycks läsa min blogg. Eller åtminstone de dokument jag rotar fram. Inte alla dock, Sabuni har visst missat Ljungbyrapporten. Ändå spammade jag ut detta inlägg till alla riksdagsledamöter när det var aktuellt. Sabuni borde läsa delrapporterna och följa upp hur verksamheten går, hon är ju trots allt ansvarig och som ni kan se är det Sabunis namnteckning (tex här och här) i de dokument där pengarna beviljats. Sabuni säger att ”Det finns många goda exempel för Mattias Karlsson att ta del av när det gäller hur jämställdhets-integrering och de pengar som regeringen har satsat faktiskt lett till bättre verksamheter när det gäller både ledarutbildningar och chefsutbildningar” Självklart! Genusutbildningen är i full gång och propagandaverksamheten blir så klart bättre och bättre ju fler ”genuspiloter”, ”processledare” och ”jämställdhetsstrateger” som anställs. Frågan är om detta på något sätt gagnar medborgarna, och frågan är om inte hela den kommunala verksamheten istället för att förbättras istället blivit lidande av jämställdhetsintegreringen. I Ljungbyrapporten framgår att över 70% av de inblandade inblandade inte anser den här satsningen vara relevant för jämställdheten , att cheferna anser att genuspropagandan tar tid från den ordinarie verksamheten (den som verkligen ska garantera medborgarna god samhällsservice), att ”projektet skapats uppifrån” och att ”det ännu inte synts några konkreta verktyg” (efter 10 månaders verksamhet), att det varit en hel del ”korvstoppning” (dvs abstrakt genusteori), att uppdraget varit ”otydligt” och att flera ”jämställdhetsstratger” i kommunen tilldelades uppdaget mot sin vilja. Det är bara att läsa innantill (direktlänk till rapporten).

Genus-utbildningen måste kryddas - det räcker inte som det är idag

Mattias Karlsson har läst på medan Sabuni inte har något annat att komma med än floskler. Dessa floskler går att läsa i beslut om medel, i regeringens pressmeddelanden och i introduktionen till genusrapporterna. Den som bläddrar fram till efter de introducerande flosklerna som alltid låter bra givetvis, möts dock av Verkligheten, och Mattias Karlsson är en av få folkvalda som tagit sig tid att faktiskt undersöka verkligheten och det ska han ha all heder för. Det uppges i rapporten att processledarna (som leder genusutbildningen/jämställdhetsintegreringen) ”haft ett komplett motstånd”, men ändå drar man upp riktlinjer för den fortsatta verksamheten. Under ”slutdiskussion” i Ljungbyrapporten  kan vi otroligt nog läsa att man trots utbredd motvilja och ifrågasättande av denna typ av projekt som metod för att uppnå jämställdhet ändå gärna ser att arbetet utvidgas till även andra kategorier än kön:

”Men grupperna kvinnor och män är inte homogena och de kan i sin tur ha varierande behov beroende på bland annat etnicitet, religion, ålder, social tillhörighet och funktionsnedsättning. Även dessa grupper är en del av diskrimineringslagstiftningen. För att arbeta med att i framtiden skapa en kommun öppen för alla och där alla medborgare har möjlighet till likvärdig påverkan, är det viktigt att också arbeta med mångfald”.

Man blir ingen bra tandläkare förrän man genomgått en genuskurs

Vi kan således räkna med statligt avlönade mångfaldscoacher, mångfaldsstrateger och många andra nya yrken inom kort. Sabuni, eller jag menar vi medborgare, betalar givetvis kalaset. Halva befolkningen ska sättas att övervaka att den andra halvan beter sig och tänker genusmedvetet. Kvinnor och män är ju olika, vad smart att man kommit på det, så nu kan man skapa en massa underkategorier och hitta på fler roliga titlar. Läkare, sjuksköterskor, lärare och annan personal har ju aldrig kunnat sköta sitt arbete egentligen, hur ska man kunna avgöra vårdbehovet hos en patient utan att ha läst genuskunskap? Som om en läkare vet något om den könade kroppen! Och vad vet en mattelärare om att undervisa i matematik och vad vet en tandläkare om hål i tänder? De vet inte hur de ska bemöta patienter och elever förrän de smakat på en dos statlig genuspropaganda – helst ett mångårigt projekt som aldrig avslutas eftersom man aldrig kan vara genusmedveten nog. Kan någon väcka mig ur denna av idioti präglade mardröm?

Hela världen ska genuscertifieras i ett svenskt genuslabb

På tal om mångfald. Sabuni var den som 2008 sade: ”Mångfald är bra, men all mångfald är inte bra” i samband med att regeringen initierade en tre år lång värdegrundsdialog för att ”skapa en förstärkt gemensam värdegrund” eftersom diskussionen ”inte gått i takt med samhällets utveckling”. Vad menas med att ”mångfald är bra men all mångfald är inte bra”? Hur ska mångfalden begränsas om man förespråkar mångfald, och får en politiskt korrekt politiker (som då var jämställdhetsminister) verkligen säga så? Läser man diverse styrdokument som exempelvis det obligatoriska skolväsendets läroplan får man intrycket att den demokratiska värdegrunden innebär att man ska respektera olikheter i människors uppfattningar, synsätt och värderingar  – dvs människors olika värdegrunder. Så en konkretisering av innebörden av såväl den ”demokratiska” som den ”gemensamma värdegrunden” med de grundläggande värderingar som det är skolans och samhällets demokratiska uppdrag att förmedla är välkommen. Tills vidare kan man bara tolka den demokratiska värdegrunden som att man ska acceptera att människor har skilda värdegrunder.  Kommer inte projektet med en ”gemensam värdegrund” att krocka med den ”demokratiska värdegrunden”? Nåja, värdegrunden ska vara klar år 2011 så då lär vi få veta ungefär vad vi ska tycka och tänka, och kanske också känna… Det blir nog förbjudet att kritisera värdegrunden, som en del av värdegrunden, bli inte förvånade. Borde vi inte få folkomrösta om värdegrunden förresten?

OBS! Läs om innehållet i Ljugbyrapporten och döm själva!

Några länkar:

Regeringsbeslut (”Regeringen beviljar SKL högst 100 000 000 kronor för att under tiden den 1 januari 2008–31 december 2010 stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan” )

Uppdrag till Nationell Sekretariatet (regeringsbeslut) att stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering (JÄMI), som kort innebär att ett genus/jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer, i alla steg av processen och av alla aktörer som deltar i beslutsfattandet. Konkret ska detta efter omfattande utbildningsinsatser resultera i att ett genusperspektiv genomsyrar all verksamhet inom kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan. Se ett exempel på hur det går till rent konkret i inlägget om Ljungbyrapporten! Se andra liknande dokument i länk nedan (”Dokument som publicerats av program JÄMI”)

Det behövdes visst 45 miljoner extra till genuspropagandan

SKL pressmeddelande om att budgeten sprängs med 45 miljoner för perioden 2008-2010 (notera: ”Ansökningarna handlar ofta om att göra en översyn av styrsystem och beslutsprocesser samt att utveckla IT-system och brukarundersökningar så att all statistik kan könsuppdelas. Många innehåller också riktade utbildningsinsatser för förtroendevalda och chefer för att öka kunskaperna om genus och jämställdhet.” – så att vi vet vad pengarna går till).

SKL pressmeddelande om ytterligare 80 miljoner för perioden 2011-2013

Dokument som publicerats av program JÄMI

Direktlänk till Ljungbyrapporten om jämställdhetsintegeringen

Relaterat:

”Forskning saknas” på genusvansinne för 225 miljoner och dags att ”reflektera över sin vithet”

Iiiinte 80 miljoner till!!!!

145 miljoner för könsbyten på bestick och ”genusbanker” i svenska skolor

Hur många miljarder? Det går utför…

Det var ju på tiden

Hållbar utveckling, hållbar jämställdhet och hållbart vansinne

Nytt genusprojekt: ”Jag kan inte tänka abstrakt!”

Jämställdhetsindex och trafikljus vid våra lärosäten

23 MILJONER till ”GENUSFOKUS” och nya statliga utredningar!

Grattis skattebetalare – del 2

Grattis skattebetalare!

Vad sysslar vetenskapsrådet med?

Läs vad polisen tycker om sin genusutbildning (i detta fall sk HBT-utbildning) ”Jag tyckte den var mer eller mindre ett påhopp. Väldigt generaliserande och väldigt låg nivå… Man får känslan av att utbildningen är utformad för någon som är sex år gammal. Det känns nästan kränkande att behöva genomgå den” (direktlänk till Ekot granskar)

Trygghet i kollektivtrafiken? Läs om genusanalysen av transportsektorn och avgör själv om denna påkostade genusanalys (SOU 2001:43) på något sätt gagnar dig som resenär: Del 1 , Del 2 , Del 3

Folkpartister vill ha genus i förskolan

Genushysteri i praktiken (FP vill fortfarande ha mer genus)

Genusforskarna uppger sig dela upp till 70% av sina gener med en brödlimpa

Blev lite väl många länkar i det här inlägget, ber om ursäkt för det, men jag vill ju bara sprida kunskap om det viktiga genusarbetet. 😉

Genusarbete smulades sönder

Alla måste komma ut exakt samtidigt! Några sekunders skillnad kan påverka förskolans jämställdhetssträvanden och resultera i ett mini-Patriarkat som avspeglar och reproducerar det omgivande samhället

Igår den 8 februari var det en artikel i DN Insidan om genusdagis (sid 26-27) där jag medverkade som kritiker. I artikeln förklarar man (Ängsbackens genusmedvetna förskola) att ”En vanlig missuppfattning om genusmedvetna förskolor är att det är barnen man försöker ändra på. I själva verket är tanken att de vuxna ska ändra sitt beteende – eftersom de vuxna genom sitt bemötande tvingar (sic!) barnen att leva upp till de vuxnas, ofta omedvetna, föreställningar om pojkar och flickor och hur de ska bete sig… För tre år sedan började de diskutera genus, det vill säga sociala könsroller, som begrepp på förskolan… Sedan kom genuskonsulter till skolan och filmade pedagogerna på Ängsbacken.” Dessa filmer visade att ”vissa barn fick vänta på andra – och vem som väntade på vem var en könsfråga. Killarna fick mer plats helt enkelt.” Utöver att själv ha observerat det så har jag har läst i SOU 2006:75 om hur upprörda genuspedagoger vittnar att killarna rusar ut  först på gården när det är dags att gå ut. Detta är givetvis ytterst allvarligt och riskerar att traumatisera mänskligheten flera generationer framåt, så det är dags att sätta in genusinspektörer, genuspiloter, förändringspiloter och jämställdhetsutvecklare redan nu! Genom att stoppa pojkarna redan i dörröppningen kan dagispersonalen dekonstruera deras av det omgivande samhället socialt konstruerade hegemoniska maskulinitet och därigenom förstärka pojkarnas känsla av att vara köns- och identitetslösa, så att de helt enkelt, som man säger, kan ”få vara sig själva” utan negativa yttre influenser från vuxenvärlden (utöver genusvetarnas absolut nödvändiga påverkan då) och därigenom ges makten att i framtiden själva konstruera sin könsidentitet när de känner sig mogna för det – hur mycket man nu kan mogna i en omgivning genomsyrad av genusvetare. Genusvetarna står utanför de strukturer vi andra är insyltade i och inte kan komma ur. Det finns en medicinsk term som beskriver just det tillståndet när man står utanför den verklighet alla andra befinner sig i – det tillståndet kallas psykos! I detta fall genuspsykos. Och det är genusvetarnas ödesbestämda uppgift att i sitt psykotiska tillstånd av storhetsvansinne visa oss andra var skåpet ska stå, nämligen till vänster om extremvänstern där genusvansinnet vanligen håller till, om vi undantar feminist-marxismens senaste offer då – moderaten Per Schlinggenus, som genusvetarna drogat ner med postkolonial feminsim i ett försök att kuppa Alliansen. Låt oss inte underskatta hjärntvättens fanbärare.

Utvecklandet av strategiskt tänkande kan på sikt hota hela genusidustrin - bättre att låta bli

Jag kommenterar bara kort i DN att genusvansinnet i förskolan är vuxenterapi och slöseri med skattepengar och jag uppmanar förskolorna att istället satsa på att exempelvis lära barnen spela schack eller tennis – alltså aktivera dem istället för att sitta och diskutera genus, normer, könsroller, kön, queerteorier, sociala konstruktioner och ”hur man tänkte förr i tiden” (vilket man måste tillägga så fort man syndat genom att läsa en saga om en prins som räddar en prinsessa, DN sid 27. Enligt förskolans läroplan Lpfö 98 har man nämligen en skyldighet att föra över kulturarvet, och då får man inte byta kön på rollkaraktärer och ändra på handlingen i alla sagor, även om man uppmanas göra det i flertalet, liksom att inhandla sk ”krammärkt litteratur” vilket innebär att böckerna är granskade ur ett ”demokrati-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiv”). Som sagt, det är bara att rasera några årtusenden av civilisationsbygge och börja på ny genuskula, nu när vi alla insett att allt vi trodde oss veta om verkligheten visat sig vara falskt. Det inkluderar såväl det vardagliga livet som (det vi trodde var) kunskaper om universums uppbyggnad, galaxhoparnas struktur, kemiska reaktioner som i själva verket är sociala konstruktioner där observatören skapar den kemiska föreningen i ett tillstånd av inbillat förstånd, för att inte tala om livets ursprung – våra förfäder damp för några miljoner år sedan plötsligt ner på Jorden, könslösa och fina, varefter en märklig process tog vid som varade i tusentals år där den struktur som idag kallas för Patriarkatet fick ett avgörande inflytande på all mänsklig utveckling  (liksom på djurvärldens då ju även dessa visar tendenser till könsroller och könsspecifika beteenden) där en könsmaktsordning baserad på postkolonial teori  dominerade under hundratusentals år långt innan själva kolonialismen, eftersom kolonialism och förtryckarstrukturer legat inbäddade i universums struktur och innersta väsen ända från början, närmare bestämt genom de Calabi-Yau-rum som strängteorin använder sig av och som varken matematiker eller fysiker ännu förstår sig på, men som genusvetarna med sin enorma hjärnkapacitet nu lyckats avkoda och de har därigenom rullat upp de extra patriarkala dimensioner som legat gömda för blotta ögat och som blåstes upp under den inflationistiska fasen av universums expansion direkt efter Big Bang. Det är dessa välkända strukturer vi kan beskåda idag – inte konstigt att Fysikum i Lund samarbetar med Tiina Rosenberg i genuscertifieringsprojektet – tänk vad lite tvärvetenskaplig forskning kan åstadkomma! Se sid 28 här:

”Genuscertifiering på Fysicum. Tre viktiga faser:

1. Infiltration, Information och Utbildning.”

Infiltration! Tack för ärligheten åtminstone!

Genussmulor var det enda som blev kvar efter flera års "genusmedvetenhet"

Dagisgenuspionjären Kajsa Wahlström säger i DN-artikeln: ”Den första kullen som gick ut från Björntomten och Tittmyran (två kända genusdagis, min anm) efter omgörningen blev en chock för skolpersonalen i Gävle. Flickorna upplevdes som stökiga, fast de i praktiken bara gavs lika stor plats som pojkarna. Det tog bara ett par dagar så smulades det ner. Flickorna stod stilla och pojkarna tog fram knytnävarna, samma pojkar som tidigare hade kunnat prata om känslor, hur de ville ha saker och ting utan att slåss, och samma flickor som var vara vid att tillåtas ta plats”. Oj, skolpersonalen måste verkligen ha tvingat fram könsrollerna med sitt ogenomtänkta och destruktiva bemötande – på bara några dagar lyckades skolpersonalen rekonstruera allas kön och rasera genusvetarnas mångåriga arbete med att ”bara låta barnen få vara sig själva”.  Och uppföljningen och resultatet då? ”Ja, trots att de skolats i förskola med jämställdhetsprofil så har de inte valt utbildningar som är annorlunda mot hur tonåringar väljer traditionellt.” Genusvetarna borde givetvis ha förföljt ungarna från vaggan och ända ut i arbetslivet. Med mer fokuserat, koncentrerat och konstant genusarbete hade allt kunnat bli annorlunda….

Axess 2 2010

Nu har det nya numret av Axess Magasin kommit ut: ”Eliternas reträtt”. Här kan man läsa hur vänstern band kvinnorna vid spisen (Anita du Rietz) , om antielitismens höga pris (Nathan Shachar) om demokrati på nätet (Lotta Gröning) , om eliternas abdikering (Johan Lundberg) och mycket mer. Anita du Rietz har skrivit boken ”Svenskornas företagsamma historia” Ur hennes artikel i senaste Axess: ”Ett radikalfeministiskt genusperspektiv och teorier om könsmaktsordningen påbjuder omtolkningar så att entreprenörskap förknippas med en manlig förtryckarroll. Den starkt maskuliniserade bilden av företagandet gör att kvinnoföretagandet blir en avvikelse. Med utgångspunkt från en tänkt ojämlikhet mellan könen blir slutsatsen att kvinnor är så förtryckta att lagstiftning och kvotering blir det enda sättet för kvinnor att få makt och framgång. Det har de senaste decennierna varit legitimt att undervisa om radikalfeminism när vi istället skulle ha studerat vår egen historia. Genom att lyfta fram starka och nydanande entreprenörskvinnor skulle fler ha fått lära sig vilka goda förebilder kvinnor historiskt har varit i Sverige, vilket kunnat inspirera kvinnor till djärva satsningar med ett livligare företagande som resultat än vad vi har idag.”

Standardmodellen för elementarpartiklar var farlig kunskap som kunde skapa "orättvisor"

På sid 56 i Axess har jag skrivit en krönika om skolan. Bland annat tar jag upp ett minne från min högstadietid då jag frågade min fysikfröken i högstadiet om jag fick låna hem en populärvetenskaplig bok om elementarpartiklar. Hennes korta svar löd: ”Nä, det tycker jag inte, för då kommer du ju att kunna mer än de andra”. Att inhämta kunskaper utom lärarens kontroll kunde tydligen skapa ”orättvisor”. Så istället för den populärvetenskapliga boken som tydligen hotade skolans rättvisesträvanden fick det bli mammas gamla kursbok i fysik från 70-talet om halvledarkomponenter, som jag sparat som ett barndomsminne. Frågan är vad som händer med de barn som inte får tillgång till litteratur som intresserar dem varken i skolan eller i hemmet. Det är nämligen samma sorts personer som den här lärarinnan som samtidigt gapar över den sociala snedrekryteringen.

Så här ska etnologen Jonas Frykman ha sagt redan på 90-talet: ”Nutidens skola ska hjälpa varje elev att utvecklas och ”hitta sig själv”, ”bli en bra människa”, att inte vara rasist, inte mobba, inte skämmas utan vara stolt över sin religion, sin klass, sitt kön etc. Ja, det finns ett helt personlighetsutvecklande program som eleven förväntas omfatta efterhand. I fokus står inte kunskaper utan egenskaper. Skolan koncentrerar sig på att göra individen till Någon. Dagens skola har fastnat i Den Goda Viljans Tragik.”

Bildningsresan

Apropå svenskt skolväsende så vill jag passa på att rekommendera boken ”Bildningsresan” skriven av författaren, ledarskapskonsulten (och fd lektor i rättsvetenskap) Leif Alsheimer som jag hade äran att träffa och samtala med igår. Andra intressanta böcker som rör utbildningsväsendet är professor Inger Enkvists ”Feltänk” och ”Skolan – ett svenskt högriskprojket”. Läs gärna hennes Axessartikel från i somras: ”Därför lyckas asiatiska elever.” Jag vill också tipsa om ett läsvärt blogginlägg  jag fann och låt mig citera från blogginnehavarens (Stig Moberg) artikel på Newsmill:

”Vänsterns skolpolitik präglas av okunskap, kunskapsförakt och är djupt orättvis. Rättvisa är inte att hålla alla på samma låga nivå, utan att acceptera olikheter och ge alla möjligheten att utveckla sin fulla potential. Om jag skulle sänka mig till vissa vänsterdebattörers debattnivå så skulle jag påstå att man vill sänka folkets förmåga till logiskt och matematiskt tänkande, eftersom ett sådant folk är lättare att manipulera.”

En flitig skoldebattör är matematikprofessorn Olle Häggström – läs alla hans välskrivna inlägg i skoldebatten!

Men för att återgå till genusdebatten, fil dr Roland Poirier Martinsson skrev igår i SVD om sin syn på dagens statsfeminsim (”Kapitulera inte för statsfeminismen”): ”Vad mera är, jag anser att den ekonomistiska strukturfeminismen är en antiintellektuell och frihetsfientlig humbugdoktrin, som morgondagens vetenskapshistoria kommer att sortera bland frenologi och animal magnetism.” och reaktionerna lät inte vänta på sig, här en av en kränkt ekonom (fann detta på Maria Abrahamssons blogg ) som inte vill att hans ämne ska förknippas med statsfeminismen (ironi) :-). Och så pågår kvoteringsdebatt i DN ser jag (1 , 2, 3, 4), uppdaterar den med kloka ord från Sanna Rayman HÄR.

OBS! Den som söker jobb på Sensus studieförbund kan numera välja mellan tre kön: han, hon eller hen. Varför måste man välja förresten – varför inte alla tre? Det  finns uppenbarligen för mycket att välja på i dagens samhälle, något som tas upp på ett underhållande sätt i denna video, som jag även lagt upp vid ett tidigare tillfälle – men den är väl värd att ses om:

Värd att se om är även Pentagon om Selma Lagerlöf. Svensk skola inom en snar framtid?

Relaterat: Skolgenus (9 inlägg), Dagisgenus (5 inlägg)

Uppdatering: Moira von Wright går idag i försvar på Newsmill. Hon hävdar att Häggström och Holst ”misstolkat” hennes Genus och text och att ”Detta missförstånd beror troligtvis på att jag uttryckte mig otydligt när jag skrev att skolan behöver ändra på kunskapsinnehållet. Vad jag avsåg var att läromedlen behöver ändra på hur de framställer fysikämnet.” Men detta är ju en lögn då det är svart på vitt det som står i Genus och text (som hon inte tar avstånd ifrån):”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort”

Jag har tidigare bloggat om denna debatt: Genusväldet intar Södertörns högskola och mer om vad som står i Genus och text i von Wright och tekoppen. Vad kan misstolkas?

Nästa trend: attitydambassadörer

Vilken medicinsk utrustning blir tillåten för en så kallad "attitydambassadör"?

Idag presenterar regeringen ett riksomfattande program ”för att öka kunskapen om och förändra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.” (DN Debatt) Tanken är god givetvis, då mellan 20 och 40 procent av befolkningen uppger att de lider av psykisk ohälsa enligt artikeln (!), men jag är orolig över att man i artikeln (andra halvan) använder uttrycket ”utbilda attitydambassadörer”- ska det ordet bli legitimt även i andra sammanhang? Är attitydambassadör det nya framtidsyrket? Halva befolkningen kan ju jobba som attitydambassadörer åt den andra halvan, tex i genusfrågan – vilken utmärkt arbetsmarkandspolitisk åtgärd – två flugor i en smäll! När kommer de första utbildningarna som leder till titeln ”certifierad attitydambassadör”? Måste man specialisera sig på en fråga eller kan man ha flera specialistområden i ett paket som tex certifierad genus-integrations-mångfalds-krossa kapitalet-ambassadör?

Mer galenskap: Vetenskapsrådet beviljade 10.8 miljoner under åren 2006-2008 för projektet ”Uppsala Centrum för Genusvetenskap: Natur/kultur och gränsöverskridande möten.” Så här låter det i projektbeskrivningen (dnr 2006-7267):

”Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar, problematisera dem och undersöka möjligheterna till kunskapsutveckling genom ytterligare överskridande av ämnesgränser mellan natur- och kulturvetenskaper. Att skapa överskridande möten, där natur/kultur-distinktionen utmanas, är därför av största vikt för genusvetenskapens framtida utveckling. Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas. Kultur- och samhällsvetare vet i sin tur sällan något om teoribildning och institutionella villkor inom naturvetenskap.”Alltså: ”Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik” (!!) och ”Kultur- och samhällsvetare vet i sin tur sällan något om teoribildning och institutionella villkor inom naturvetenskap” – men det gör genusvetarna? Jag ska leta upp utvärderingen av detta projekt och återkommer i ärendet!

Närbild på hur skattepengar går upp i rök. På bilden några av genusmaskineriets välanvända skorstenar

Vidare: ”Genusdidaktiken är ett underutvecklat fält, främst i Sverige men även internationellt. Samtidigt är det en grundläggande dimension i all genusvetenskap att förstå hur genus kommuniceras. Undervisning är därför en nyckel till tvärvetenskapliga möten, varför ett nationellt kunskapscentrum i genusdidaktik förväntas bidra till den fördjupade tvärvetenskapliga forskning och teoriutveckling som planeras.” Alltså: nationellt kunskapscentrum i genusdidaktik nästa! För hur ska de extremt viktiga genuskunskaperna förmedlas? Detta måste problematiseras ur ett meta-genusperspektiv. Behövs en ny banbrytande genuspedagogik för att utbilda i genusfrågor? Vad sägs om att börja med att utbilda genuscertifierade attitydambassadörer? Eller en folkvald genusdiktator som står över statschef, regeringschef, Socialstyrelsen och Centrum för utbildning av attitydambassadörer? Apropå didaktik, missa inte skoldebatten på Newsmill (resterande artiklar i ämnet ses i spalten till höger, tipstack till QED)! Och apropå genus, läs gärna min krönika i senaste numret av Axess Magasin (nr 7/09) om transportgenus, ämnet är intressant (som en illustration av den absurda tidsandan) och jag har tagit upp detta tidigare på bloggen: del 1 , del 2 , del 3.

Måste tipsa om en intressant SVD-ledare om DDR:s tankekolonisering av Sverige med information baserad på boken ”Inte bara Stasi: Relationer Sverige-DDR 1949-1990” av Birgitta Almgren. Ur ledaren: ”Det statsbärande partiet SED och säkerhetstjänsten Stasi förmådde nämligen att infiltrera det svenska samhället på flera nivåer, i syfte att ”erövra Sverige för socialismen”. Vi skulle bli DDR:s galjonsland i väst och användas som en murbräcka in i den fria världen, som en förlängning av de planer som Hitlertyskland redan hade ritat upp för Sverige… Men för att Sverige skulle falla ansåg Berlin att en politisk-ideologisk mission var nödvändig. DDR-Kulturcentrum i Stockholm blev den operativa basen för upprättandet av samarbeten med Sveriges radio/tv, flera stora kommuner och formella som informella svenska makthavare.Genom spridandet av den egna kulturen spreds DDR:s budskap om marxism-leninismens överhöghet… Strategin svaldes med hull och hår, inte minst tack vare att tunga socialdemokrater som riksdagsmannen Stellan Arvidson, ordförande i Förbundet Sverige-DDR, agerade som idéförmedlare. Mest chockerande är kampanjen för att infiltrera Sveriges skolor och universitet.”

Pär Ström informerar om den tekniska utvecklingen

Prenumerera på Pär Ströms elektroniska nyhetsbrev Big Brother Bulletin (BBB). Ur det senaste, nr 5/09: ”Falska DNA-bevis kan nu konstrueras i lab: Tidningen New York Times avslöjar att forskare i Israel har visat att det är möjligt att byta ut DNA-information i blod och saliv så att blodet eller saliven ser ut att komma från en annan människa. Forskarna har gjort det, och på prov skickat det manipulerade vävnadsprovet till ett DNA-laboratorium. Detta märkte inte manipuleringen, utan bekräftade den falska identiteten.” Nu har man kommit fram till att folk inte vill bli övervakade, varken ur ett gensupersekptiv eller något annat perspektiv heller. Gårdagens DN Debatt: ”Med tvångsmedel avses åtgärder för att övervaka och kontrollera medborgarna, som till exempel telefonavlyssning, post- och paketkontroll, åsiktsregistrering eller förbud mot demonstrationer och möten. Av tidigare ej publicerade resultat från den senaste SOM-undersökningen framgår att svenska folket under de senaste åren blivit mer negativt inställt till statens rätt att använda sådana tvångsmedel.” Som om inte terrorister vet att kryptera sina mail, telefonsamtal och sms. I artikeln framkommer att ”I undersökningen uppträder också ett nytt, om än svagt, samband mellan vänsterideologi och restriktiv syn på tvångsmedel.” Hur går detta ihop med genusväldet som är baserat på vänsterideologi, omhuldas av vänsteranhängare, och som ju kräver (eftersom medborgarna uppenbarligen ännu inte låtit sig kuvas) statligt sanktionerade tvångsåtgärder, övervakning och kontrollinstanser? Bara en lögn, eller snarare ett luftslott, som genusvansinnet är, behöver flera decenniers pengaflöde från statligt håll för att upprätthållas. Sanningen kan som bekant stå på egna ben.

Härskarteknik 7,5 hp

Jag ser att många universitet satsar hårt på genus.

En enkel koll på könfördelningen bland personalen vid de genusvetenskapliga institutionerna visar att de har långt kvar till sin egen jämställdhetsutopi enligt vilken könsfördelningen ska vara 50-50. Tex är det 89% kvinnor och 11% män vid Genusvetenskap i Lund och det ser likadant ut vid resterande institutioner.

Jag upptäckte just till min fasa att jag missat föredraget ”Runstenar och tillämpad Queerteori” som gavs vid Uppsala Universitet i måndags, vad tråkigt! Nåja, å andra sidan finns möjligheten att gå en utbildning i härskartekniker istället,  som en kommentator här på bloggen tipsade om 🙂

Lärandemål: SOU-utredningar med genusperspektiv

Jag finner dock inget kursupplägg! Detta ser jag som ett utövande av härskarteknik nummer 3: ”Undanhållande av information”. Men kanske finns det ingen färdig planering? Hjälpsam som jag är har jag utarbetat ett eget förslag på hur en sådan kurs skulle kunna utformas. Kanske någon genusvetenskaplig institution kan använda sig av detta, man ska ju inte bara komma med negativ kritik utan även konstruktiv sådan. 🙂 Mina läsare får gärna komma med förslag på ytterligare moment som kan ligga till grund för en fördjupningskurs längre fram. Lärandemålet är att efter avslutad kurs kunna skriva en SOU-rapport (dvs en Statens Offentliga Utredning) i form av ett politiskt korrekt genuspräglat slutbetänkande åt godtycklig arbetsgrupp, och att vinna acceptans för betänkandet medelst de härskartekniker vi i övriga sammanhang förkastar.

Jag tänkte mig en uppdelning på 11 moment enlig nedan:

1. Hat mot Patriarkat – en kurs i fanatism med inbjuden talare från Förvirrat Initiativ.

2. Kulturmarxistisk infiltration av akademi, kulturliv och statlig förvaltning – hur man förgör ett statsbygge inifrån.

3. Att upptäcka härskartekniker i den könade vardagen och hur man använder detta för att krossa makten och slå fiendens liv i spillror.

4. Könsförräderi – var går gränsen i ett anständigt samhälle? Den ideella föreningen ”Feminister för fångläger” gästföreläser.

5. Upptäcka härskartekniker fördjupning – att genom likriktning och kontroll av det kollektiva psyket påföra skuld och skam för avvikande åsikter.

6. De små stegens tyranni och träning i offermentalitet – att införa världsmarxism förklätt i små steg av ”praktiskt jämställdhetsarbete”.

7. Reproduktionens dilemma – hur för vi vidare det genusvetenskapliga arvet när reproduktionen avstannat och framfödandet av förtryckare upphört?

utbildnings material?

8. Det biologiska könets flyktighet – med hallucinogena svampar visar vi varandra att könet verkligen är en illusion – föränderligt i tiden, rummet och det påverkade psyket.

9. Sociala konstruktioner – medan patriarkatets argument är tagna ur luften hämtar vi istället våra argument ur den vakuumfyllda rymden och visar att ingenting egentligen existerar (undantaget patriarkatet).

10. Moderna bibelstudier – SCUM-manifestets ständiga aktualitet och vår kamps andliga kärna – att smida järnet medan hatet är varmt.

11. Våra fienders verksamhet – ett detaljstudium av hotet mot genusagendan: Pär Ström, Pelle Billing, Genusmagazinet , Genusperspektiv .

För att vara behörig och bli antagen till kursen föreslår jag mitt politiskt korrekta IQ-test, men även om man inte klarar det blir man naturligtvis antagen eftersom det inte finns något rätt eller fel i egentlig mening, denna dikotomi och strikta uppdelning  av varat är ett påfund av det maktfullkomliga patriarkatet, liksom att definiera ett begrepp entydigt – vi har insett att verkligheten är ett flytande hav av genusvetenskapligt snömos som på ett tvångsmässigt sätt måste pådyvlas så många som möjligt för deras eget bästa! Den som vill göra en anmälan till kursen kan efter genomfört IQ-test skicka ett mail till: jag-vill-bidra-till-att-detta-land-kollapsar-under-sin-egen-byråkratiska-tyngd-ur-ett-genusperspektiv@gmail.com.

Välkomna! 🙂